Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Säker och bättre vård vid livets slut: Erfarenheter av Liverpool Care Pathway i Arvika kommun
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.ORCID iD: 0000-0003-0417-6161
Arvika kommun.
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences.ORCID iD: 0000-0002-0944-5650
2016 (Swedish)Conference paper, Poster (Refereed)
Abstract [sv]

Säker och bättre vård vid livets slut – Erfarenheter av Liverpool Care Pathway i Arvika kommun

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en standardvårdplan som syftar till att säkerställa en god vård vid livets slutskede oavsett vårdform. Genom bedömning av centrala behov och symtom, tydliga mål, samt utvärdering av given vård innebär LCP en struktur för att kvalitetssäkra vården. I en strävan efter en god vård i livets slut för alla har användningen av LCP blivit alltmer utbredd, men trots detta är den utvärderad i begränsad omfattning. Mot denna bakgrund, samt att LCP under de senaste åren ifrågasatts är det angeläget att studera effekter av LCP på kvaliteten av vården i livets slutskede.

 

Syfte: var att undersöka hur sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i kommunal vård uppfattade att vården i livets slutskede påverkades efter införandet av LCP, samt vilken betydelse de anser att LCP fått för vården i livets slutskede.

 

Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Data samlades in mellan januari och juni 2014 med en studiespecifik enkät (50 frågor) med utgångspunkt i LCP. Tjugotvå sjuksköterskor och 120 omvårdnadspersonal (svarsfrekvens 63 %) verksamma på en korttidsavdelning, fem särskilda boende och inom fyra hemtjänstgrupper deltog. Icke parametrisk statistik användes för att testa skillnader inom- och mellan grupper.

 

Resultat: Både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ansåg att implementering av LCP inneburit att vårdens kvalitet i livet slut förbättrats. Omvårdnadspersonalen uppfattade att införandet av LCP innebar att patienterna erhöll bästa möjliga omvårdnad och medicinska vård i högre grad än sjuksköterskorna (p=.011). Att arbeta enligt LCP när patienten var döende innebar en vård som uppfattades både säker och av hög kvalitet av båda personalkategorierna. Vidare uppfattades LCP underlätta bedömning av patienternas symtom och behov, samt underlätta kommunikation och överföring av information mellan olika personalkategorier.

 

Slutsats: Att vårda patienter i livets slut i kommunal vård innebär en stor utmaning för både omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Genom att strukturera och systematisera vården vid livets slut med LCP säkerställs bedömning av patienters symtom och behov, bemötande av patienter och närstående samt kommunikation inom teamet. Parametrar som är betydelsefulla för en säker och god vård.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
National Category
Health Sciences Nursing
Research subject
Nursing Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-46162OAI: oai:DiVA.org:kau-46162DiVA: diva2:971242
Conference
Den 4:e nationella konferensen i Palliativ vård, Malmö 15-16 mars 2016.
Available from: 2016-09-15 Created: 2016-09-15 Last updated: 2016-11-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Kling, ElisabethLarsson, MariaOlsson, Cecilia
By organisation
Department of Health Sciences
Health SciencesNursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 14 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link