Syfte: Syftet med studien var att undersöka betydelsen av en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med cancer i huvud- och halsområdet med fokus på vårdkvalitet avseende munhälsa, viktförändring och hälsorelaterad livskvalitet. Metod :  Föreliggande studie är en del av ett större projekt där en interventionsgrupp erhåller vård på en sjuksköterskeledd mottagning och en jämförelsegrupp vårdas och följs upp enligt  ett regionalt vårdprogram. I projektet undersöks sjuksköterske-mottagningens betydelse avseende nutritionsstatus, hälsorelaterad livskvalitet samt vårdkvalitet upp till ett år efter avslutad behandling. I föreliggande delstudie fokuseras på vårdkvalitet avseende munhälsa, viktförändring och hälsorelaterad livskvalitet. Data samlades in via ett studiepecifikt formulär med frågor om hur patienterna uppfattat information, råd och stöd avseende munrelaterade problem under behandlingen, samt sjuksköterskornas engagemang och tillgänglighet. Via EORTC-QLQ-30 om hälsorelaterad livskvalitet och ett symtomspecifikt formulär avseende patienter med huvud-och hals cancer, EORTC-H&N-35. Patienternas vikt mättes och noterades vid varje mättillfälle. Data samlades in vid baseline, vid avslutad behandling, efter 1 månad och efter 3 månader efter avslutad behandling.Resultat: Patienterna nöjda helt eller till stor del med den information, råd och det stöd de fått på sjuksköterskemottagningen, när det gäller att sköta sin munhygien och munhälsa. Patienterna skattade de givna råden och informationen som av allra största eller av stor betydelse för dem. Båda grupperna hade symtom  och biverkningar relaterade till behandlingen. Ingen skillnad fanns vid avslutad behandling vad det gällde hälsorelaterad livskvalitet, vilken skattades via  EORTC-QLQ-30 och inte heller för symptom skalorna via  EORTC- H&N-35. Vid avslutad behandling ses ingen skillnad i viktförändring mellan grupperna (p= 0,536).  Patienterna i interventionsgruppen hade minskat 3.9 % jämfört med 4.1 % för patienterna i jämförelsegruppen. Efter 1 månad hade patienterna i interventionsgruppen gått ner 5.2 % och patienterna i jämförelsegruppen hade gått ner 10.3 % (p= 0,003). Vid 3 månaders uppföljning var viktförlusten  för  patienterna i interventionsgruppen 6.1% jämfört med 9.9 % för patienterna i jämförelsegruppen  (p=0,045).Konklusion: Samtliga patienter hade behandlings relaterade biverkningar vilka påverkade deras livskvalitet  med nutritionssvårigheter som följd, oavsett behandlingsmodell. Emellertid konstaterades statistiska skillnader när det gällde viktförändring vid de mättillfällen som gjordes efter behandlingens slut. Vid 1 månad (p=0,003) och vid 3månader (p=0,045).Därför kan det finnas rimliga skäl att tro att en sjuksköterskemottagning för patienter med huvud-hals cancer kan stötta och stödja patienterna även efter behandlingens slut och att vården efter behandlingen är minst lika viktig.