The essay examines whether EU citizens who beg have a right to reside in Sweden and on what grounds, and also whether income from begging is taxable or not. The examination therefore stretches across two judicial branches: Migration Law and Tax Law.

In the part covering Migration Law, the different forms of right of residence according to the Aliens Act (2005:716) and  ECJ case-law, are examined in order to determinewhen EU citizens who beg have a right of residence and when they do not. Legal grounds for refusal of entry and deportation are also examined in order to give an apprehensive view of the regulations concerning the right of residence.

In the part covering Tax Law, the question, whether or not an EU citizen is liable to tax, is examined and further, if income from begging is taxable. The assessment explores if the income falls under the exception from tax liability for gifts, according to Chapter 8 of the Income Tax Act (1999:1229). The main focus of the essay lies on this assessment, which presents good grounds for the notion of that not being the case.  A similarity judgment between street musicians and beggars is also performed to further clarify the legal position.

In the essay, it is presented how  most of the begging EU citizens, who reside in Sweden, do so without a residence permit according to established law, and also how transgressions of the legal residence activate tax liability.

I uppsatsen utreds om tiggande EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige och på vilka grunder, samt huruvida inkomster från tiggeri är skattepliktiga eller inte. Undersökningen rör sig därmed över två rättsområden: migrationsrätten och skatterätten.

I den migrationsrättsliga delen prövas de olika formerna för uppehållsrätt i utlänningslagen (2005:716) och mot EU-domstolens praxis för att fastställa när tiggande EU-medborgare har uppehållsrätt och när inte så är fallet. Grunderna för avvisning och utvisning gås även igenom för att ge en övergripande bild av reglerna kring uppehållsrätten.

I den skatterättsliga delen prövas frågan om tiggande EU-medborgare är skyldiga att betala skatt i Sverige och om inkomster från tiggeri är skattepliktiga. Till detta prövas om inkomsten kan hänföras till gåvoundantaget som finns i 8 kap. inkomstskattelagen. Tyngdpunkten i uppsatsen läggs vid denna prövning, som visar på goda grunder för att så inte är fallet.  En likhetsbedömning utförs även mellan gatumusikanters och tiggares inkomster för att ytterligare klargöra rättsläget.

I uppsatsen visas att flertalet tiggande EU-medborgare som vistas i Sverige inte har uppehållsrätt här enligt gällande rätt, samt hur överskridelser av den legala vistelsen aktiverar skatteplikten.