Trots att begreppet historiemedvetande uttryckligen har funnits med i läroplanen sen år 2000 så finns det fortfarande inte en enhetlig definition av begreppet i svensk skola. Syftet med den här studien är att belysa den problematik som uppstår på grund av inkluderingen av detta begrepp och det fria tolkningsutrymme som blir resultatet. I detta arbete presenteras en översikt av det aktuella forskningsläget kring begreppet historiemedvetande med särskilt fokus på den svenska skolan och den kritik som riktats mot begreppet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem olika högstadie- och gymnasielärare som fått berätta om hur de tolkat och operationaliserat begreppet. Resultaten visar att de olika tolkningarna resulterat i olika fokuseringar och upplägg av undervisningen. Detta leder i sin tur till att undervisningens likvärdighet kan ifrågasättas.

Despite the fact that the term historical consciousness has been explicitly included in the curriculum since the year 2000, there is still not a homogeneous definition of the term in Swedish school. The aim of this study is to illustrate the problems that occur because of the inclusion of this term and the freedom of interpretation as a result. Presented in this paper is an outline of the current field of research regarding the term historical consciousness with particular focus on the Swedish school and the criticism against the term. The study has been conducted by qualitatively interviewing five high school and upper secondary school teachers who has given their accounts on how they have interpreted and operationalized the term. The results show that the different interpretations has resulted in different focusing and approaches to teaching. This in turn leads to the fact that the equality of education may be questioned.