Sammanfattning/Abstract

I Sverige blev hedersrelaterat våld först uppmärksammat genom morden på Sara Abed Ali, Pela Atroshi och Fadime Sahindal. De unga kvinnorna blev dödade av män i deras närhet och morden skakade Sverige. Utifrån normer i vårt samhälle är det svårt att förstå vad som gör det möjligt för fäder eller bröder att döda sina döttrar och systrar i hederns namn. Dessa kvinnors öden är en ytterlighet av det man kan kalla hederskultur. I vår kvalitativa studie har vi genom intervjuer undersökt hur åtta kvinnor som anser sig leva i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer beskriver heder och sina upplevelser av och emotioner runt heder. Vi har också undersökt hur dessa kvinnor upplever sin egen roll i den kollektiva gruppen och hur de upplever att det är att leva under dessa förhållanden. Syftet med undersökning har varit att undersöka hedersrelaterat våld och förtryck ur ett emotionssociologiskt perspektiv och med maktordningar som teoriram.

Huvudresultatet i studien visar att hedern styrs av hederskoder som gäller i familjen och i kollektivet kvinnorna lever i. Hederskoderna handlar om kvinnans sexualitet. Så länge kvinnorna håller sig inom normerna uppstår inga problem men om en kvinna bryter mot normerna eller om ett rykte att de gjort det uppstår kan det bli farligt för kvinnorna. Kvinnorna i vår studie beskriver känslor som oro, rädsla och skam i förhållande till heder. Kvinnorna beskriver patriarkala förhållanden där skam och hot om våld förstärker maktordningarna som råder i familjen och i kollektivet.