I Sverige bedrivs en stor del av all forskning vid universitet. Det finns dock även forskningsinstitut; organisationer som helt inriktar sig på forskning. I takt med dagens moderna kunskapssamhälle så har kunskapshantering som ämne vuxit sedan 1990- talet. En viktig fråga inom kunskapshanteringen är hur kunskap och erfarenheter från projekt kan dokumenteras och arkiveras för att senare återanvändas i framtida arbeten. Anledningen till att vi valde kunskapshanteringen i just forskningsinstitut är att de är projektintensiva organisationer och att vi inte hittade några tidigare studier om det sambandet. Syftet med undersökningen är att analysera hur kunskapshanteringen ser ut i sex utvalda forskningsinstitut och för att lyckas så har två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna är hur kunskap som skapas i projekt hanteras och hur instituten strukturerat sin kunskapshantering.

För att svara på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med varsin anställd på sex svenska forskningsinstitut som arbetar med forskningsprojekt av olika slag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av kunskapsterminologi och utefter två teman: metoder och verktyg samt interaktion. En del av syftet var att undersöka om särskilda metoder och verktyg för kunskapshantering förekom i forskningsinstituten.

Efter genomförd analys kan vi konstatera att typen av arbetsuppgifter spelar stor roll i kunskapshanteringen där skillnaden mellan de två samhällsvetenskapliga instituten och de övriga tekniska och naturvetenskapliga är tydlig. Förekomsten av de utvalda metoderna och verktygen för kunskapshantering skiljer sig, men de är till stor del frånvarande från de analyserade instituten där exempelvis endast hälften dokumenterar projekterfarenheter och arkiverar dem för framtida användning. De medvetna och strukturerade valen av kunskapshantering varierar mellan instituten, men den mänskliga interaktionens roll har visat sig vara väsentlig för att hantera projektrelaterad kunskap. 

In Sweden, a large part of all research is conducted at universities. However, there are also research institutes; organisations wholly focused on research. Keeping up with today’s modern knowledge society, knowledge management as a subject has grown since the 1990’s. A key issue in knowledge management is how knowledge and experience from projects can be documented and archived for later use in future projects. The reason we chose knowledge management in research institutions is that they are project-intensive organizations and that we did not find any previous studies of the relationship between the two. The purpose of the study is to analyse what the knowledge management looks like in six selected research institutes and to achieve this two questions have been answered. The questions are how knowledge created in projects is managed and how the institutions have structured their knowledge management.

In order to answer the questions qualitative interviews were conducted with a staff member from six Swedish research institutes of various kinds. The collected empirical data was analysed using knowledge terminology and by using two themes: methods and tools and interaction. Part of the purpose was to investigate if specific methods and tools for knowledge management were used in the research institutes.

After completing the analysis, we can conclude that the type of assignment plays a major role in knowledge management where the difference between the two social science institutes and the other technical and natural sciences ones is clear. The presence of the selected methods and tools for knowledge management differs, but they are in large part absent from the analysed institutions where, for example, only half of them document project experiences and archive them for future use. The conscious and structured choices of knowledge management vary between the institutes, but the role of social interaction has shown itself to be essential for the management of project-related knowledge.