Glasnost´och perestrojka är två av de senaste decenniernas viktigaste begrepp. I sin lexikaliska denotation är glasnost´ en ekvivalent till tyskans eller svenskans offentlighetsbegrepp. Men under ytan kommer diametralt motsatta semantiska, etymologiska, fenomenologiska, ontologiska och metafysiska förutsättningar till uttryck. I relation till svenska och västeuropeiska förhållanden fokuseras här det ryska glasnost´-begreppets metamorfoser och återverkningar på det historiska skeendet fram till Sovjetunionens fall. Vilka möjligheter och svårigheter impliceras när man försöker tala om den ryska och sovjetiska erfarenheten i termer av (västerländsk) modernitet? Vad för slags kunskap kan egentligen utvinnas ur en rysk (eller allmänt östeuropeisk) kontext med hjälp av en begreppshistorisk metod, som utarbetats i en företrädesvis västeuropeisk miljö?