Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Mellanösternproblematiken: En studie av Israel-Palestinakonflikten och kurdfrågan
Karlstad University, Division for Social Sciences.
Karlstad University, Division for Social Sciences.
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The Middle East problem : A study of The Israel-Palestine-conflict and the Kurd issue (English)
Abstract [en]

Mellanöstern har varit och är ett område fyllt av konflikter. En av anledningarna är uppdelningen av regionen efter första världskriget och det Ottomanska rikets fall mellan segrarmakterna. Gränser drogs godtyckligt och de tog inte hänsyn till kulturella och religiösa skillnader. Denna uppsats syftar till att visa problematiken i Mellanöstern genom att två problem studeras mer ingående. Dessa problem är Israel-Palestinakonflikten och kurdernas kamp för ett självständigt Kurdistan. Israel-Palestinakonflikten behandlas också i ett FN perspektiv. I kurdproblematiken undersöks också omvärldens inblandning i frågan. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och är deskriptivt skriven.Israel-Palestinakonflikten fick sin början 1948 vid Israels grundande efter världens dåliga samvete mot judarna efter andra världskriget. Arabvärlden var emot Israels bildande och attackerade den nybildade staten ganska snart. Detta var bara början på ett av många krig mellan Israel och arabvärlden. Israel har genom krigen vunnit ytterligare territorium på arabernas och palestiniernas bekostnad och ockuperar fortfarande vissa delar av grannländerna. Palestiniernas mål är en självständig stat. Trots flera fredsavtal och förhandlingar under 1990-talet är konflikten fortfarande omfattande och en varaktig fred långt borta p.g.a. judiska och palestinska extremister. FN: s säkerhetsråd och generalförsamling har genom otaliga resolutioner fördömt Israels agerande, men även palestiniernas terrorbombningar. Resolutionernas är ofta verkningslösa då parterna ignorerar dem. FN har haft svårt att agera då de fem permanenta länderna i säkerhetsrådet har vetorätt. USA har från 1970-talet tagit över FN: s roll som medlare i Mellanöstern. Otaliga försök har gjorts, men resultaten har uteblivit. USA är Israels största bidragsgivare vilket också syns i FN:s säkerhetsråd där USA sällan fördömer Israels agerande.  Vi tar i den här uppsatsen upp de geografiska orsakerna till Israel-Palestinakonflikten. Vattenfrågan är en av flera geografiska orsaker som bidragit till osämjan i området. Vår slutsats är att Israels läge är den största orsaken till konflikten då arabländerna vägrat erkänna landets existens. Kurderna har i över hundra år kämpat för ett självständigt Kurdistan. Anledningen till att de inte har ett eget land i slutet av 2002 är många. Efter första världskriget och det Ottomanska rikets fall började kurderna hoppas på en egen stat. Trots omvärldens löften om bildandet av ett Kurdistan fick kurderna se sig svikna av segrarmakterna från första världskriget då de slöt ett nytt avtal med Turkiet. Det var bara en av många gånger som kurderna blivit svikna av omvärlden. Omvärldens intressen i regionen har inte handlat om kurdernas välbefinnande utan om deras egna intressen och ambitioner. Idag bor det kurder framför allt i länderna Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Kurdernas uppdelning i de olika länderna har försvårat deras kamp för ett självständigt Kurdistan. Kurdernas situation i de olika länderna har varierat från tid till tid. Alla av länderna har motarbetat den kurdiska minoriteten på olika sätt. Turkiet vägrade erkänna den kurdiska befolkningen ända fram till slutet av Kuwaitkrisen. Länderna har också samarbetat mot den kurdiska befolkningen, men även stött den kurdiska befolkningen i de andra länderna för att destabilisera den politiska utvecklingen. I samband med Kuwaitkrisen ansåg FN att kurdernas situation och det destabiliserande läget i regionen utgjorde ett hot internationell fred och säkerhet. FN: s säkerhetsråd antog en resolution som innebar att FN: s princip om att inte blanda sig i andra länders inre angelägenheter åsidosattes. Kurdfrågan blev en internationell fråga. När kurderna började förhandla med Saddam Hussein blev frågan återigen en inre nationell angelägenhet. Den största anledningen till att kurderna inte har någon egen nation är segrarmakterna brutna löften efter första världskriget.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , 56 p.
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-38958Local ID: KUG C-17OAI: oai:DiVA.org:kau-38958DiVA: diva2:890766
Subject / course
Human Geography
Available from: 2016-01-04 Created: 2016-01-04 Last updated: 2016-01-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Division for Social Sciences
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 145 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link