Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt.

Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv.

Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn. 

This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children.

The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way.

I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective.

The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.