Studiens syfte var att undersöka behandlares erfarenheter och tankar om att arbeta med en ny behandlingsmetod i Sverige för barn som har upplevt trauma, Child-Parent Psychotherapy (CPP). Studien gjordes som en del av en genomförbarhetsstudie utifrån att behandlingsmetoden prövas i en ny kontext, och ämnar bidra till utvecklingen av en struktur som stöder implementering av CPP om prövningen faller väl ut. CPP har god evidens i USA, men har aldrig tidigare prövats i Sverige. Tolv behandlare deltog i utbildningen och praktiserandet av CPP, dessa behandlare intervjuades utifrån en semistrukturerad intervju. En kvalitativ studie med induktiv ansats ansågs som mest lämpad för att besvara frågeställningen och fånga upp så mycket som möjligt av behandlarnas upplevelser. Det empiriska materialet analyserades tematiskt och utifrån analys framkom tre huvudteman; Tilltro och uppskattning, Förutsättningar och utmaningar samt Professionell utveckling. Behandlarnas beskrivningar av att arbeta med CPP var övervägande positiv. De beskrev att metoden var tillämplig, spännande och utmanande. Behandlingsinsatser för yngre barn, traumafokus samt det dyadiska arbetssättet var aspekter som samtliga behandlare ansåg som högst relevanta. Utmaningarna handlade främst om de krav som metoden ställer i form av till exempel hantverksskicklighet, kollegial stöttning och barnets skydd. Vidare beskrev behandlarna att de har utvecklats och fått nya begreppsramar i sitt terapeutiska arbete. Utifrån resultatet av studien dras slutsatsen att CPP är en önskad och uppskattad metod som är värd att utvärdera ytterligare.

The purpose of this study was to investigate therapists’ experiences and thoughts in working with a new method in Sweden for children who have experienced trauma, Child-Parent Psychotherapy (CPP). The study was done as part of a feasibility study on the basis that the method is tried out in a new context and intends to contribute to the development of a structure that supports the implementation of the CPP if the trial is successful. CPP has good evidence in the United States, but has never been tested in Sweden. Twelve therapists’ participated in the training and practice of CPP; these therapists’ were interviewed based on a semi-structured interview. A qualitative study with inductive approach was considered the most appropriate to answer the studies’ query and capture as much as possible of the therapists’ experiences. The empirical data were analysed thematically, and based on analysis revealed three main themes; Reliance and appreciation, Conditions and challenges and Professional development. The therapists’ descriptions of working with CPP were predominantly positive. They described that the method was applicable, exciting and challenging. Interventions for young children, trauma focus and the dyadic approach were aspects that were considered as highly relevant. The challenges were mainly related to the methods requirements, in terms of their own craftsmanship, support from colleagues and the child's safety. The therapists’ also described that they have developed and acquired new conceptual framework in their therapeutic work. Based on the results of the study it is concluded that CPP is a required and appreciated method that is worthy of further evaluation.