Kommunal verksamhet bedrivs i dagens samhälle inte bara hos kommuner och landsting själva. Sådan verksamhet bedrivs även i olika företagsformer, så som kommunala bolag, stiftelser föreningar, privata utförare med mera. Den senare formen är den som ligger till grund för vår fortsatta framställning. Andelen privata utförare varierar beroende på verksamhetsområde, men det är likväl vanligt förekommande sett till kommunal verksamhet i sin helhet.

Samma regler görs inte gällande för kommunal verksamhet i egen regi som för privata utförare. Detta fokuseras på i vårt arbete där vi kopplar grundläggande principer som exempelvis objektivitetsprincipen samt legalitetsprincipen till kommunal verksamhet. Även grundlagsstadgade regler i form av offentlighetsprincipen, meddelarfriheten etc. behandlas i koppling till kommunal verksamhet. Övrig reglering samt avtalsfriheten på området till privata utförares roll i kommunal verksamhet berörs och jämförelser mellan verksamhet i egen regi och hos privata utförare lyfts fram.

Gällande privata utförare som bedriver kommunal verksamhet ligger särskilt fokus på den kontroll, uppföljning samt insyn som görs gällande för sådan verksamhet. Dessa tre delar kan sägas utgöra huvuddragen i framställningen avseende indelning. De lagparagrafer som berör dessa tre delar har nyligen, den 15 januari 2015, ändrats och uppdaterats. De centrala paragraferna här är framförallt 3 kap. 19-19b §§ KL. Med bakgrund i detta lyfts såväl gammal som ny laglydelse fram, för att tydliggöra skillnader mellan de båda i koppling till kontroll, uppföljning samt insyn. Den nya laglydelsen analyseras även utifrån vad den innebär och vad den kan tänkas leda till i framtiden, då den ännu inte hunnit göra något större avtryck på området med tanke på det korta tidsspann den existerat.

Vi menar att det finns frågor som uppkommer efter vägen när man sätter sig in i aktuell lagstiftning, förarbeten och andra för arbetet relevanta källor. Den problematik vi funnit på området uppkommer enligt vår mening till viss del på grund av kryphål i lagstiftningen, något som diskuteras vidare i vårt avslutande kapitel som är av de lege ferenda karaktär.