Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?

Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider.

De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är. Kristinehamn ser sig själva som ett varumärke och menar att en kommun idag måste jobba på detta sätt medan Arvika inte alls ser sig som ett varumärke och inte tycker att platser kan marknadsföras på samma sätt som produkter.

Däremot kan vi se att både Arvika och Kristinehamn lägger stor vikt på att involvera sina befintliga invånare i arbetet med platsmarknadsföringen, att de utgör grunden i detta arbete. För att skapa en genuin platsmarknadsföring är det viktigt att invånarna känner sig involverade i arbetet och kan känna igen sig i det som marknadsförs.