Staten har sedan år 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjälp av öronmärkta stimulansmedel riktade till specifika områden. Från 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst. Reformen benämns

Bättre liv för sjuka äldre, där en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersättning.

Syfte med denna studie är att belysa vilken påverkan styrsättet med förbestämda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersättning får på personalen i kommunal äldreomsorg. Studien är en fallstudie av implementering, där Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det är en kvantitativ undersökning som bygger på 574 enkätsvar från olika personalgrupper inom kommunernas äldre-omsorg.

Styrning med prestationsersättning sker inom många områden, men denna studie avgränsas till att un-dersöka ett nytt sätt att arbeta förebyggande inom äldreomsorg. Arbetsmodellen kallas Senior alert och innebär att vårdpersonal utifrån olika skattningsinstrument bedömer specificerade hälsorisker hos den äldre befolkningen. I studien görs jämförelser mellan olika yrkesgrupper i organisationen där vi utifrån flera teoretiska perspektiv analyserar i vilken grad en implementering har skett.

Resultatet av studien visar att reformen har fått genomslag i kommunerna, genom att en majoritet av äldreomsorgspersonalen säger sig ha fått information om och utbildning i Senior alert.

Chefer instämmer i hög grad till att det nya arbetssättet är bra medan vårdpersonalen är mer tveksam. En förklaring till det kan vara att cheferna har ett ekonomiskt ansvar och låter sig styras av de ekono-miska anslagen (prestationsersättningen) medan vårdpersonalen anser att man redan har bra metoder för att arbeta förebyggande för de äldre.

Since the year 2000 the State has gradually increased its control over the local and County Councils with the help of earmarked subsidies aimed at specific fields. From 2010 up until 2014 the Ministry of Health and Social Affairs have come to annual agreements with Swedish Local and County Councils (SKL) concerning comprehensive reforms within Local and County Council Health Care as well as Local Council Social Services. The campaign is called

A Better Life for the Ailing Elderly, an im-portant part of which has been an economic incentive in the form of performance-based remuneration.

The purpose of this study is to show the effects on Local Councils elderly care staff and administration through predetermined quality criteria and performance-based remuneration. This is a case study of implementation as exemplified by Arvika and Kristinehamn Councils. It is a quantitative study based on the return of 574 questionnaires from different personnel groups caring for the elderly within the councils.

Management by performance remuneration is achieved in many areas but the study is limited to scru-tinizing a new method of working with prevention within the care of the elderly. The work model is called Senior Alert and means that the staff, using various assessment instruments, assess specified health hazards within the elderly population. Comparisons are made between different professional groups within the organization where we, from a number of theoretical perspectives, analyze to what extent implementation has occurred.

The result of the study shows that the reform has had an effect on the councils in as much that a major-ity of the staff say they have had information and instruction concerning Senior Alert.

Managers are to a high degree positive to the new method of working, whereas the nursing staff are more hesitant. A reason for this can be that the managers have a allocation responsibility and are influ-enced by the financial grants (the performance-based remuneration) while the nursing staff believe that they already have good methods of preventive care for the elderly.