Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ålens möjlighet till passage av kraftverk: En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen.
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology. (Naturresurs rinnande vatten)
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Situationen för det europeiska ålbeståndet är mycket allvarlig och ålbeståndet är mindre än någonsin. För att komma tillrätta med problemet antog EU år 2007 en förordning som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. Målet för varje nationell förvaltningsplan skall vara att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till en skattning av utvandringen utan mänsklig påverkan på ålbeståndet. Sveriges ålförvaltningsplans fyra huvudsakliga åtgärdsområden är 1) inskränkningar i fisket, 2) minskad turbindödlighet, 3) stödutsättningar av glasål och 4) kontroll av yrkesfisket.I mars 2010 tecknades en frivillig avsiktsförklaring mellan sex vattenkraftföretag och Fiskeriverket. Avsikten var att nå målet 40 procent överlevnad vid utvandring på fem års sikt efter den nationella ålförvaltningsplanens ikraftträdande år 2009. ”Krafttag ål” initierades 2011 som ett verktyg för att ta nästa steg med avsiktsförklaringen. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och sju vattenkraftföretag står bakom ”Krafttag ål” som innehåller både konkreta åtgärder och utvecklingsinsatser. Den ökade överlevanden för ål i reglerade vattendrag ska åstadkommas genom att implementera åtgärder där de gör störst nytta, vilket styrs av en prioritetslista där man rankat de elva viktigaste ålvattendragen: 1) Göta älv, 2) Motala ström, 3) Rönne å, 4) Lagan, 5) Norrström, 6) Mörrumsån, 7) Nyköpingsån, 8) Kävlingeån, 9) Örekilsälven, 10) Dalälven och 11) Skräbeån. Dessa elva vattendrag (priovattendragen) förväntas alltså ha potentialen att producera flest ålar, grundat på förväntad ålproduktion i kombination med den förväntade inverkan vattenkraftverken har på nedströmsvandrande ål efter att åtgärder har satts in.För att utreda dödligheten för ål i priovattendragen krävs en detaljerad kunskap om förutsättningarna för lyckad ålpassage vid kraftverken som ålen passerar i dessa vattendrag. Tidigare har man antagit att dödligheten är 70% vid samtliga kraftverk och denna studie har syftat till att förbättra kunskapen om ålens möjligheter till nedströmsvandring i priovattendragen genom att: 1) Sammanställa befintlig kunskap om förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i priovattendragen; 2) Insamlande av information om kraftverken i priovattendragen för användning i modell för turbindödlighetsprediktion, 3) Identifiera kunskapsluckor vad gäller förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i huvudfåran i priovattendragen samt rekommendera framtida aktiviteter för att fylla dessa kunskapsluckor.Den finns en stor skillnad mellan hur många individer som når havet, beroende på om man som i ålförvaltningsplanen använder sig av en konstant kraftverksdödlighet på 70% jämfört med den reviderade förväntade dödligheten baserat på turbinmodellen och empiriska studier. Eftersom dödligheten i vissa fall förväntas understiga 70% och i andra fall överstiga 70%, så blir det reviderade utfallet på antal blankålar som når havet, i vissa fall lägre än vad förvaltningsplanen predikterat och i andra fall högre. En övergripande osäkerhetsfaktor är att ålproduktionen för de flesta priovattendragen inte har uppmätts och därför rekommenderar vi att man prioriterar att förbättra kunskapen om omfattning och lokalisering av denna produktion. Flera av de högproduktiva vattendragen är förhållandevis små och det finns i dag beprövad teknik som bidrar till en ökad passageöverlevnad viddenna typ av kraftverk. Vattendrag där sådana åtgärder rekommenderas är: Rönne å, Kävlingeån, Örekilsälven, Nyköpingsån, Skräbeån och Borgvikeälven. I större vattendrag är det avsevärt mycket svårare att återställa fria vandringsvägar, men i många fall mycket angeläget och inte på något sätt omöjligt. Exempel bland priovattendragen på stora vattendrag med hög ålproduktion och förhållandevis få vandringshinder är Göta älv, Motala ström och Norrström. Vi rekommenderar att det fortsatta arbetet även fokuserar på att testa åtgärder i ett eller flera av dessa vattendrag. Mörrumsån och Lagan har gemensamt att de innehåller ett stort antal kraftverk mellan huvudproduktionsområdet och havet och att man i båda fall har åluppsamlingsanläggningar med åtminstone en god potential för en hög överlevnad. I Dalälven är den skattade ålproduktionen låg och det ligger många och stora kraftverk i älvens nedre delar, vilket sammantaget gör att från ett ålperspektiv åtgärdskostnaderna blir höga och samtidigt nyttan låg.För att man ska kunna uppnå det mål som satts upp för Krafttag ål, behöver man främst arbeta vidare med att öka kunskapen om var och i vilken omfattning ålproduktionen sker. Man behöver även säkerställa en fortsatt god rekrytering av ålyngel till dessa vatten, samt en hög överlevnad för dessa individer till utvandring sker. Slutligen behöver åtgärder implementeras för hög överlevnad vid utvandring till havet för dessa individer, där kunskapen bedöms vara tillräcklig för små- och medelstora vattendrag, men där en stor satsning behövs på förbättrad kunskap om åtgärder i stora vattendrag.

Abstract [en]

The critical situation for European eel population was addressed in 2007 by a new Council Regulation (No 1100⁄2007⁄EC), which required all member states to develop national eel management plans. The goal of each of these national eel management plans is to allow with high probability the escapement of the silver eel to the sea is at least 40% of the best estimate of escapement biomass that would have existed if no anthropogenic influences had impacted the stock. The four main actions of the Swedish eel management plan are: 1) reduction of the fishery, 2) improved possibilities for downstream migration (reduced turbine mortality), 3) stocking of glass eel and 4) increased control measures.”Krafttag ål” was initiated in 2010 to contribute to reduced turbine mortality with the goal of allowing at least 40% of downstream migrating eels in rivers with hydropower dams to reach the sea. This letter of intent was signed by the Swedish hydropower industry and the Swedish Agency for Marine and Water Management. The reduced turbine mortality shall be achieved by implementing measures where they are expected to give the largest effect (“most bang for the buck”). The Swedish rivers have been ranked in a priority list, with the following eleven rivers listed as “top priority rivers”: 1) Göta älv, 2) Motala ström, 3) Rönne å, 4) Lagan, 5) Norrström, 6) Mörrumsån, 7) Nyköpingsån, 8) Kävlingeån, 9) Örekilsälven, 10) Dalälven and 11) Skräbeån. These 11 rivers are believed to have the greatest potential for increasing survival of eels after rehabilitative measures have been implemented.According to the Swedish eel management plan, the silver eel mortality at all hydroelectric plants in the top priority rivers has been set to 70%. It is unclear how realistic the assumed passage mortality of 70% is, and thus the aim of this study is to obtain information about the passage conditions in the top priority rivers by: 1) collecting information about studies carried out in the top priority rivers, 2) estimating turbine-induced mortality in the top priority rivers using a newly developed model, and 3) identifying what is known and not known about eel downstream passage conditions in the top priority rivers and proposing future activities within this context.Estimates of silver eel escapement to the sea, based on a constant 70% turbine induced mortality (old estimate), generally differed from model estimates using empirical data (new estimate). In most cases the new estimate is higher than the old, i.e. more eels are expected to reach the sea, but in some cases the combined mortality is even higher than the assumed mortality of 70% per plant. In addition, eel production is not known for most rivers, which means that even with accurate estimates of passage survival will not help us in estimating total escapement to the sea. It is not even known if eels are still present in some of the rivers, and thus we recommend further investigations be conducted in these rivers. For the small rivers, such as Rönne å, Kävlingeån, Örekilsälven, Nyköpingsån, Skräbeån and Borgvikeälven, proven methods to improve passage or collect eels are available for implementation. In large rivers like Göta älv, Motala ström and Norrström, it is more difficult, but technically possible. We recommend that rehabilitative measures be implemented and tested in one or several of these large rivers.

To reach the goals of Krafttag ål, more effort needs to be put into identifying the current situation and the current eel production in the top priority rivers. After identifying the most productive areas, actions are needed to ensure a sustainable eel production by enabling juvenile eels to reach these rearing areas. The next step will be to implement measures to allow silver eels to migrate from freshwater rearing areas to the sea. The current knowledge is rather good on such rehabilitative measures in small to medium sized rivers, whereas there is an urgent need to gain more knowledge about measures passing or collecting silver eels at plants in large rivers.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2012. , p. 57
Series
Elforsk rapport ; 37
National Category
Biological Sciences
Research subject
Biology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-34180OAI: oai:DiVA.org:kau-34180DiVA, id: diva2:753828
Available from: 2014-10-09 Created: 2014-10-09 Last updated: 2017-08-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=12_37_

Authority records BETA

Calles, Olle

Search in DiVA

By author/editor
Calles, OlleChristiansson, Jonas
By organisation
Department of Biology
Biological Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 474 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf