Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning på musiklärarutbildningen.
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Artistic Studies. (Musikhögskolan Ingesund)
2014 (Swedish)Conference paper, Abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Abstract: Studiens mål är att öka kunskaperna om det utbildningsområde och de undervisningskontexter inom lärarutbildningen i vilka blivande musiklärare förväntas utveckla ämneskunskaper i form av klingande musikaliska färdigheter och uttrycksförmågor, men där riktlinjer för hur dessa kvaliteter ska bedömas till stor del är vagt formulerade och öppna för den enskilda bedömarens egna tolkningar. Vilka kompetenser som musiklärarstudenter ska utveckla och kunna efter avslutade kurser utgår från centrala riktlinjer och mål, och är lokalt definierade i de kursplaner som finns skrivna på aktuella institutioner. Hur dessa kunskaper skall examineras och bedömas styrs av de för den aktuella institutionen skapade riktlinjer för hur kunskapsmålen skall kunna säkerställas. I kursplanen på en av musikhögskolorna i Sverige anges, när det gäller mål för vad studenten skall kunna på sitt instrument efter första årets studier, att denne skall kunna ”ge musikalisk gestalt åt vald repertoar utifrån relevanta instrumentala/vokala färdigheter”. De betygskriterier som är kopplade till detta mål anger att studenten, för att få betyg Väl godkänd, bör visa ”goda instrumentala/vokala färdigheter och god förmåga till samspel i en musikalisk gestaltning utifrån den valda repertoaren”. Dessa riktlinjer är som synes formulerade med värderande kortfattade skriftliga beskrivningar av ett musikaliskt kunnande som skall uttryckas i klingande form. Att tolka ljudande musikaliska kvaliteter, transformera dem till ett värderande symbolsystem av givna bokstäver och samtidigt tolka vagt formulerade skriftliga utsagor för bedömning, torde ställa såväl lärare som studenter inför stora utmaningar. Frågan kan ställas vad som egentligen lyfts fram till bedömning samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för vid examinationer som framförallt behandlar praktiskt gestaltande uttryck. Vilka uppfattningar om kvalitet och kunnande som fokuseras inom olika kurser samt hur kriterier för bedömning av dessa kunskaper hanteras är sålunda synnerligen intressanta och viktiga att studera.

I föreliggande studie är det av intresse att undersöka vilka musikaliska kvaliteter i instrumentalspel eller sång (alt. ensembleledning) som ses som viktiga att kunna samt hur dessa förväntade kompetenser värderas och bedöms i olika bedömningssituationer inom musiklärarutbildningen. Framförallt gäller detta fokus examinerande praktiska redovisningar i kursen instrument eller sång, men även inträdesprov till utbildningen. Det generella behörighetskravet som gäller för inträde till en lärarutbildning är format centralt, framförallt i högskolelagen och högskoleförordningen, medan det lokala särskilda behörighetskravet formas på den aktuella institutionen. För inträde till en musiklärarutbildning krävs, förutom det generella behörighetskravet, en särskild behörighet i form av godkänt färdighetsprov i musik. Detta färdighetsprov styrs dels av gemensamma riktlinjer tagna av de olika musikhögskolorna i Sverige, men även av lokala överenskommelser om hur proven skall utföras och bedömas. Gällande dokument för bedömning vad gäller inträdesprov är även de vagt utformade med få eller inga i detalj utarbetade kriterier, vilket skulle kunna leda till variationer av tolkningar av hur en bedömning av ett musikaliskt framförande i ett inträdesprov skulle kunna göras.

Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva lärares och lärarstudenters uppfattningar om vilka musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning i musik som eftersträvas på musiklärarprogrammet. I två av studiens delar fokuserar vi på och lyfter fram lärares uppfattningar om och syn på musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning av musikaliska framföranden, medan vi i den tredje delen fokuserar på studenters uppfattningar om dessa kvaliteter i relation till deras kommande yrkesverksamhet.

Den första delen i studien innefattar videoinspelningar av inträdesprov till musiklärarprogrammet på instrumentet sång i olika genrer. I samband med dessa inträdesprov, och med videoinspelningarna som referensram, görs fokusgruppsamtal med medverkande bedömande lärare om vilka kompetenser som uppmärksammas, vilka kvalitetsuppfattningar som lyfts fram samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för, i relation till de behörighetskrav som ställs för inträde till en musiklärarutbildning. Gruppsamtalen analyseras utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv med fokus på de semiotiska representationer för musikalisk kvalitet som används och förmedlas av de uppträdande studenterna samt hur dessa representationsformer värderas och bedöms av lärarna. Semiotiska representationsformer såsom sång, gester, ansiktsuttryck och andra kroppsliga resurser kan ses som representationer för olika musikaliska idéer, tolkningar av och konventioner kring den musik som förmedlas. Efterföljande enskilda djupintervjuer analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv med fokus på hur fenomenet musikalisk kvalitet framträder i lärares föreställningsvärldar samt hur kriterier för bedömning av musikalisk kvalitet beskrivs. Förståelse för musikalisk kvalitet ingår implicit i musiklärares grundläggande existenssätt då de dagligdags måste orientera sig musikaliskt i sitt arbete. I fokus står här därför lärarnas basala förståelse för musikalisk kvalitet, samt hur denna tar sig uttryck i bedömning av inträdesprov.

Den andra delen utgörs av videoinspelningar av samma instrumentgrupp och genreinriktningar, men nu på examinerande praktiska redovisningar under utbildningen på musiklärarprogrammet. Även i denna fas görs fokusgruppsamtal med medverkande lärare i samband med uppspelningarna och med videoinspelningar som referensram, samt efterföljande djupintervjuer. Samtalen och analyserna av dessa kommer att fokusera på samma kvalitets- och bedömningsfrågor som berördes i den första fasen, men nu i relation till musiklärarutbildningens kursplaner och betygskrav för spel och sång på instrument.

Den tredje delen är inriktad på att i fokusgrupper med studenter samtala om deras syn på vilka kvaliteter de har förstått varit viktiga och blivit bedömda på sitt valda instrument under sin utbildning, vilka kvaliteter de själva ser som betydelsefulla, hur de ser på bedömning av dessa kvaliteter samt hur de relaterar sitt eget vetande och kunnande till de krav som ställs på dem i deras kommande yrkesgärning och till de kursplaner och bedömningskriterier de avses att arbeta utifrån. Intervjuerna kommer att göras vid flera tillfällen under utbildningstiden och analyseras utifrån både ett multimodalt designteoretiskt och hermeneutiskt fenomenologiskt perspektivet. På konferensen kommer vi att presentera vårt upplägg av studien.

Place, publisher, year, edition, pages
2014.
Keyword [sv]
Bedömning, kvalitetsuppfattingar, antagningsprov, instrumentalundervisning, musiklärarutbildningen
National Category
Humanities Music
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-34002OAI: oai:DiVA.org:kau-34002DiVA: diva2:752501
Conference
Nordic network for Research in Music Education, NNMPF 2014. 23-25 april, Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
Available from: 2014-10-04 Created: 2014-10-04 Last updated: 2015-07-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Sandberg Jurström, Ragnhild
By organisation
Department of Artistic Studies
HumanitiesMusic

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 105 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link