Syftet med min enkätundersökning var att kartlägga hur rektorer som förutsätts ha en positiv attityd till entreprenörskap tolkar begreppet entreprenöriellt lärande och hur de arbetar med entreprenöriellt lärande på sina skolor. De rektorer som besvarat enkäten är rektorer främst i grundskolan, som är medlemmar i föreningen ”Framtidsfrön”. Föreningens vision är ” Att inspirera och underlätta för entreprenörskap så att alla individer i skolan får möjlighet att upptäcka och nå sin fulla potential”. Jag har sökt svar på två frågor:

– Hur tolkar dessa rektorer som är medlemmar hos Framtidsfrön begreppet entreprenöriellt lärande?

Resultatet visar, att rektorerna tolkar att begreppet entreprenöriellt lärande handlar om den breda ansatsen av begreppet. Detta innebär ett förhållningssätt som utvecklar entreprenöriella förmågor och kompetenser. Det finns inga märkbara skillnader beroende på kön, ålder och yrkesbakgrund. Däremot framkommer en skillnad beroende på om man deltagit- eller inte - i kompetensutveckling kring begreppet. Samverkan mellan skola och omvärld är något som anses vara en viktig del i tolkningen av begreppet men som det sällan arbetas med.

– Hur har de valt att arbeta utifrån denna sin uppfattning vad gäller arbetssätt och genomförande?

När det gäller arbetssätt ser man på entreprenöriellt lärande som en aktivitet, som ett sätt att arbeta. Kommunikation och förankring gällande genomförande har främst skett mellan rektor och lärare. Värt att notera vad gäller samvariationen mellan begrepp och arbetssätt är den stora skillnaden mellan hur man ser på begreppet och hur man faktiskt aktivt arbetar med det.

My enquiry aimed at investigating how headmasters interpret the term entrepreneurial learning and how they actively work with it in their schools. I have chosen headmasters who are supposed to have a positive attitude to entrepreneurial skills, as most of them are heads of primary schools, all members of the association “Framtidsfrön”. The vision of Framtidsfrön is to “inspire and facilitate entrepreneurial skills to enable all individuals in school to find and reach their full potential”. I have sought the answers to two questions:

How do these headmasters as members of Framtidsfrön interpret the term entrepreneurial learning?

The result shows that the headmasters understand entrepreneurial learning in the broader sense of the concept, i.e. to develop entrepreneurial ability and competence. I have not found any notable difference as to gender, age and professional background. However, there is a difference depending on whether they have been taking part - or not- in programs to develop their knowledge and understanding of the concept. Cooperation between schools and other parts of the society is something that the headmasters say is a big part of entrepreneurial learning but seldom work with.

-How have they chosen to implement the concept and put it into practice, based on their own understanding of it?

As to carrying out the concept of entrepreneurial learning in school, the headmasters consider it to be an activity, a way of working with the pupils. Communication and acceptance around the implementation of the concept in school has primarily been a process between headmaster and teachers. When it comes to the correlation between understanding the concept and the working practice of entrepreneurial learning there is one important factor I have observed – the great difference between how they look at the concept as such and how they actually put it into practice in their schools.