Energianvändning och energieffektivisering är idag högaktuella ämnen inom svensk politik då energiförsörjningen är en nyckelfråga i strävan efter en hållbar utveckling. För att nå en hållbar utveckling är det viktigt att man utnyttjar den energin som redan produceras i så hög utsträckning som möjligt genom energieffektiviseringar. Energieffektiviseringar är även viktiga ur ett samhällsperspektiv då de antas bidra till en förbättrad ekonomisk produktivitet vilket ökar den internationella konkurrenskraften genom minskat importberoende. Dock visar flertalet studier att kostnadseffektiva investeringar i energieffektiviserande åtgärder och metoder inte alltid implementeras i verkligheten.

Syftet är att, genom en statistisk analys samt mailintervjuer riktade till åtta industriella verksamheter i Karlstad kommun, undersöka vilka hinder och drivkrafter dessa verksamheter upplever gällande införande av energieffektiviserande åtgärder. Målet är även att, utifrån dessa upplevda hinder och drivkrafter, undersöka om det går att utläsa ett relationsmönster mellan upplevda hinder och drivkrafter i förhållande till verksamheternas faktiska energiförbrukning och totalproduktion.

Studien visar att de hinder och drivkrafter som upplevs av verksamheterna i flera avseenden överrenstämer med varandra. Främst är det ekonomiska kostnader samt minskade kostnader som upplevs som hinder respektive drivkrafter av verksamheterna. Resultatet för hälften utav verksamheterna indikerar att det skulle kunna finnas ett förutsägbart mönster. Dock varierar resultatet, för hur de upplevda hindren och drivkrafterna fungerar i relation till den faktiska energiförbrukningen och produktionen, vilket gör att det inte går att dra någon slutsats kring detta.