I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:

• Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.

• Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.

• Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.

För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik.

In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that:

• The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages.

• The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching.

• The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches.

In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.