Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans vårdande inom operationssjukvård och perioperativ vård

Metod: En kvalitativ beskrivande design med en fenomenografisk metod valdes i båda studierna (I och II). I studie I samlades data in genom intervjuer med 16 strategiskt utvalda legitimerade sjuksköterskor och studenter i sista terminen av grundutbildningen till sjuksköterska. I studie II samlades data in genom intervjuer med 15 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor. Båda studierna analyserades enligt fenomenografisk metod.

Resultat: Resultatet av studie I visade att operationssjuksköterskans yrkesfunktion uppfattades som osjälvständig men ändå med ansvar för patientens vård utifrån specifika kunskaper i hygien och operationsmetodik. Omvårdnaden i yrkesfunktionen var otydlig och uppfattades som fragmentarisk eftersom operationssjuksköterskor enbart var delaktiga i en del av patientens vårdprocess och hade få möjligheter att skapa en vårdrelation med patienten. Resultatet i studie II visade att operationssjuksköterskor ville följa patienten hela vägen. Det innebar att lära känna patienten både före och efter operationen och därigenom bli ansvariga för att säkerställa patientens kontinuitet och säkerhet i vården. Genom att hålla ett vakande öga skyddade de patientens kropp och bevarade patientens värdighet.

Konklusioner: Operationssjuksköterskans yrkesfunktion ansågs som fragmenterad och uppfattades vara medicinskt och tekniskt inriktad. Det framkom att vårdandet inom operationssjukvård och perioperativ vård var otydlig. Det fanns en vilja att bli mer delaktig i patientens vård och att vårdandet blev tydligare för andra yrkeskategorier inom vård.

The overall aim was to describe and deepen the understanding of what operating theatre nurses experience as caring and responsibility as well as ethical problems in perioperative practice. The aim was also to investigate how operating theatre nurses perceive clinical competence in perioperative nursing.

Methods: This research has a hermeneutic design. Qualitative, quantitative and mixed method was used. In the study (I), data were collected through interviews and analysed with phenomenographic method. In studies (II-III) the interview texts from the study (I) was reused. Secondary analysis were performed with hermeneutic text interpretation. In the study (IV), data were collected through a modified questionnaire PROFFSNurse SAS I, which was supplemented with an open question. These data were analysed using statistics and qualitative conventional content analysis.

Results: Operating theatre nurses have the will to meet the patient, be involved and created continuity in the perioperative nursing process (I). Operating theatre nurses experience that they have a formal responsibility to ensure that patients are not at risk and maintain patient integrity and dignity based on personal ethical values (II). Ethical problems and value conflicts can occur if routines and habits prevent operating theatre nurses from caring and when their clinical competence are not utilized in perioperative practice (III). The operating theatre nurses’ self-assessment of clinical competence showed that academic degree, professional experience and interprofessional learning were important for the development of clinical competence. On the other hand, existing routines and habits, as well as inadequate resources, were an obstacle (IV).

Conclusion: Perioperative nursing care includes a nursing process and the operating theatre nurses have responsibility based on ethical values. When the operating theatre nurses are prevented from being a caregiver or that their clinical competence is not utilized, stress of conscience can be caused. Important for the development of clinical competence is an academic degree, professional experience and interprofessional learning.

Operationssjuksköterskans vårdande omfattar patientens pre-, intra- och postoperativ vård. Det perioperativa vårdarbetet ställer krav på att kunna integrera vårdandet med medicinsk teknik för att skapa en god och säker vård i en högteknologisk miljö. 

Genom att ge tid och möjlighet för operationssjuksköterskorna att möta patienter före, under och efter operationen kan deras vårdande bli till för patienten som skall genomgå en operation. Det finns en vilja att vara delaktiga och skapa kontinuitet i den perioperativa vårdprocessen. I det perioperativa vårdarbete tar de ansvar för att skydda patienten i en utsatt och sårbar situation och utifrån inre personliga etiska värderingar upprätthålls integritet och värdighet. Etiska problem uppstår i det perioperativa vårdarbete när vården styrs av rutiner och vanor som kan skapa värdekonflikter vilket hindrar operationssjuksköterskorna från att vara vårdande.

När operationssköterskorna självskattat sin kompetens framkom att akademisk examen och lång yrkeserfarenhet är av betydelse för att kunna hantera komplexa situationer och ta ansvar för de beslut som fattas i vårdandet av patienten.  Vetenskaplig kunskap, medicinsk teknik, omvårdnad/vårdande och interprofessionellt utveckling av lärande är av betydelse för klinisk kompetens.

Utifrån denna avhandlings resultat framkom ny fördjupad förståelse för vad operationssjuksköterskorna uppfattar som att vara en professionell vårdande operationssjuksköterska och behov av utveckling av klinisk kompetens.