Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.

Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn. Samtliga mammor ansåg att ungdomarna borde ha frihet under ansvar. De trodde också på tolerans och öppen dialog i relation till sina barn.

De iranska mödrarna kände utanförskap och de kände sig ensamma i sitt föräldraskap. Dessa upplevelser förekom inte hos dem båda två svenska mammorna. Utanförskapet kan diskuteras i förhållande till bland annat stämplingsteori och diskrimineringsmekanismer. Det finns inga större skillnader mellan invandrare och svenska mödrars syn på sitt föräldraskap gentemot sina ungdomar.

The purpose of my study was to examine in what way some Iranian and Swedish mothers of the teenagers describe bringing up a youth. I wanted to see if there were any differences or similarities regarding the views of the mothers an raising a child depending on their nationality .The study is based on a qualitative analysis. I have applied the qualitative form of interviews from an inductive reasoning.

The results are based on four interviews compromising two Swedish and two Iranian mothers. The categories presented in this study are:

Relation with the school, media, child rising, setting boundaries, identity, isolation and loneliness.

The result indicate that a majority of the mothers experienced the demands that the school placed on their children to be low. The mothers also experienced that mass media had some negative affects on their children who could cause problems in the relationship between the parents and their children. All of the mothers agreed that the youths should have freedom but also take responsibility. They also advocated tolerance and an open dialog with their children.

The Iranian mothers felt isolated and lonely in their parenting. These feelings were not experienced by the Swedish mothers. Isolation can be discussed in relation to branding theory and discrimination mechanisms. There are no significant differences between the Iranian and Swedish mothers, views on parenting.