Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sjuksköterskor som förstainsatspersoner vid kommunal räddningstjänst: Är sambruk samhällsekonomiskt lönsamt?
Karlstad University, Division for Business and Economics.
2006 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesisAlternative title
Nurses as first-aid-persons at municipal rescue service : Is collaboration profitable for the society? (English)
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.

Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser

(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden).

För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):

o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp)

o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till

7 minuter

o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk

o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år

I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning.

Abstract [en]

The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration.

With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions).

However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):

o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident)

The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes

o Every effort takes 2 hours in average

o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs

approximately 10 000 skr a year

In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , p. 65
Keywords [sv]
välfärd, nytta, samhälle, sambruk, beredskapsresurs, förstainsatsperson, förstahandsperson, kostnads-nyttoanalys
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-485OAI: oai:DiVA.org:kau-485DiVA, id: diva2:6149
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2007-01-10 Created: 2007-01-10

Open Access in DiVA

fulltext(370 kB)698 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 370 kBChecksum MD5
267af6f5f1d4ef9191a0f98d2b95de963b9ccf4294bb76e1491972e9fba2a928829b9109
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Division for Business and Economics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 698 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 390 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf