Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Projektledarens Psykosociala Arbetsmiljö: En kvalitativ fallstudie på en projektorienterad organisation i telecombranschen
Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
2006 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesisAlternative title
The Psychosocial Work Environment of the Project Manager : A Qualitative Case Study of a Project Oriented Organisation in the Telecom Industry (English)
Abstract [sv]

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.

Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar. Dessa två delar är kvalifikationsgrad och beslutsutrymme. Kvalifikationsgraden handlar om huruvida individen får möjlighet att lära sig nya saker och får utnyttja sina kvalifikationer i arbetet. Beslutsutrymmet handlar om i vilken utsträckning arbetet tillåter att individen själv får avgöra hur det egna arbetet skall läggas upp. Socialt stöd kan vara av olika slag men handlar främst om individens sociala relation till ledning, arbetskamrater och kunder.

Det empiriska resultatet visar att det ställs höga krav på de anställda projektledarna vid den valda organisationen. Kravbilden försvåras av att många av kraven är outtalade och/eller diffusa. Kraven kommer dessutom från många olika personer både i och utanför organisationen vilket försvårar arbetssituationen för våra respondenter. Respondenternas egenkontroll är ganska komplex. Respondenterna har inga mandat i sitt arbete trots en ledande position. De beslut de fattar måste många gånger kontrolleras med chefer och ledning. De upplever dock att de har påverkansmöjligheter både uppåt och nedåt i organisationen. Respondenterna styr även helt över sin egen tid och kan disponera den precis som de önskar vilket ökar egenkontrollen betydligt. Men då kraven är så pass höga och påfrestande blir respondenterna låsta i möten och rutinarbete och måste ofta ta itu med de problem som uppstår. Den egenkontroll som i grunden är ganska hög stramas på så vis åt och minskar. Respondenternas sociala stöd är ganska svårbedömt då det finns olika typer av socialt stöd. Den typ av socialt stöd som respondenterna uttrycker som det viktigaste är det tekniska stödet eller som litteraturen beskriver som det informativa och det instrumentella stödet. Informativt stöd innebär tillgång till information från andra människor i form av råd och förslag vilket kan användas av individen för att bemästra en situation. Det instrumentella sociala stödet handlar om konkret samarbete, det vill säga handgripligt stöd. Detta stöd upplevs från respondenterna som tillfredställande. Det värderande stödet som tar sin form i feedback finns det en uttryckt avsaknad av. Även det emotionella stödet är relativt lågt. Vissa respondenter känner att det finns en respekt och ett emotionellt stöd från ledning och arbetskamrater men inte i överflöd. Några respondenter uttrycker även en ensamhet och isolering i den position som de befinner sig i. Avsaknaden av en tillhörighet och någon jämbördig är också uttryckt.

Vi kan utifrån resultatet konstatera att projektledarrollen ligger i risk för en negativ psykosocial arbetsmiljö. Detta innebär inte att våra respondenter mår dåligt. Att den psykosociala arbetsmiljön är negativ behöver inte ge ett direkt resultat på dem som utsätts för den men risken för utbrändhet eller psykosomatiska besvär ökar. Trots denna negativa psykosociala arbetsmiljö har respondenterna uttryckt att arbetet som projektledare är stimulerande och roligt.

Abstract [en]

The purpose with this research has been to gain more knowledge about how project managers experience their psychosocial work environment. In order to fulfil this purpose, have we through a qualitative case study of a telecom company in Karlstad, examined how project managers experience their psychosocial work environment. We have also studied which factors in the project managers role that can affect the psychosocial work environment.

We have, based on Johnson and Karasek’s model divided the psychosocial work environment into (1) job demands, (2) job control and (3) social support. Job demands deal with the actual physical and psychic demands on the individual for him or her to be able to perform the job. Job control in the workplace can be divided into two parts, which are (1) skill discretion and (2) decision authority. Skill discretion is whether the individual gets the opportunity to learn new tasks and use his or hers qualifications in the job. Decision authority is to what extent the job allows the individual to decide over work methods. Social support can be of different kinds but is foremost about the individual’s social relation to management, colleagues and clients.

The empirical findings show that there are high demands on the project leaders at the studied organisation. The demands are increased by the fact that many of them are implicit and/or unclear. Moreover, the demands come from many different persons both from within and outside the organisation, which makes the work situation more difficult for our respondents. The respondents job control is quite complex. Despite their leading positions, they have no real mandate. Decisions they make must many times be controlled by supervisors and management. Nevertheless, the respondents feel that they have the possibility to influence both upwards and downwards in the organisation. The respondents also fully control their own time and can utilise it according to their wish, which increases the job control considerably. Although when the demands are so high and trying, the respondents get tied up in meetings and routine tasks and are often forced to deal with problems arising. In this way, the job control that basically is quite high gets tightened up and diminishes. The respondent’s social support is rather difficult to assess when there are different kinds of social support. The type of social support which the respondents express as the most important one is the technical support, the literature describes this as the informative or instrumental support. Informative support is the access to information from other persons in the form of advice and suggestions that can be used by the individual to overcome a situation. Instrumental support is concrete cooperation, in other words physical support. This kind of support is experienced by the respondents as rewarding. There is an expressed lack of evaluating support in the form of feedback. There is even quite low emotional support. Some respondents do experience respect and emotional support from management and co-workers, however not in abundance. Some respondents even express a loneliness and isolation in the position they find themselves in. They also express the lack of affiliation and individuals equal in merit.

We can from the result state that the role of project manager is risking a negative psychosocial work environment. This does not mean that our respondents have a bad helth, neither physical or psychological. A negative psychosocial work environment does not have to result in direct effects on individuals exposed to it, still there is an increased risk for getting ‘burned out’ or having psychosomatic troubles. Despite this negative psychosocial work environment, the respondents have expressed the role of a project manager as fun and stimulating.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , p. 66
Keywords [sv]
projektledare, psykosocial, arbetsmiljö, robert karasek, projektledning
National Category
Information Systems
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-368OAI: oai:DiVA.org:kau-368DiVA, id: diva2:6018
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Available from: 2006-08-29 Created: 2006-08-29 Last updated: 2018-01-11

Open Access in DiVA

fulltext(251 kB)1564 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 251 kBChecksum SHA-1
26771aa51405cbe3136adac11dcca832c2f8070d95eeef9146518ea20fea4d84a3757ec0
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Faculty of Economic Sciences, Communication and IT
Information Systems

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1564 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1282 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf