Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Skolors förbättringskulturer från 1980 till 2001. I Persson, A. (red.) Skolkulturer (s. 145-158)
2003 (Swedish)Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Forskningsprojektet "Skolors förbättringskulturer 1980 till 2001"

baseras på en studie av 35 svenska grundskolor och deras

arbetsorganisation. Den första undersökningen gjordes mellan 1980 och

1985. Då tittade man närmare på lärarnas arbetssätt, elevers och

föräldrars inflytande, kontakterna med omvärlden och ledningens arbete.

Under år 2000 och 2001 återvände man till samma skolor och ställde samma

frågor till rektorer, lärare, elever, politiker, föräldrar och

fackrepresentanter.



Resultatet visar att en del skolor framgångsrikt har utvecklat sin

organisation och sina arbetssätt, medan andra har stått stilla.

Generellt kan man säga att förbättringsarbetet i de svenska skolorna i

de flesta fall går långsamt. En av orsakerna är den åtstramade ekonomin,

som bland annat fått till följd att antalet speciallärare har sjunkit

drastiskt. En annan orsak är förmodligen decentraliseringen av skolan

som ägt rum sedan mitten av 1980-talet. Tidigare styrdes skolorna av

staten. Idag ligger en stor del av ansvaret lokalt på kommunen, för att

man bättre ska kunna anpassa skolans organisation till de

förutsättningar som finns. Detta verkar emellertid inte ha satt fart på

förbättringsarbetet.



- Det har visat sig att decentraliseringen verkar bromsa upp och

försvåra förbättringsprocessen i skolorna. Det ökade ansvaret tenderar

att försvåra en långsiktig och uthållig styrning av den pedagogiska

verksamheten. Det ställer också större krav på både lärare och rektorer

att delta i den lokala dialogen för att inte riskera en centralstyrning

på lokal nivå, säger Ulf Blossing, doktor i pedagogik vid Karlstads

universitet och en av de ansvariga för projektet.



Under 1980-talets första hälft kunde man se en tydlig ökning av den

kollektiva arbetsorganisationen i de svenska skolorna. Idag är

resultatet inte lika entydigt. I vissa fall har samarbetet till och med

försämrats. Samtidigt visar studien att en fast och tydlig

organisationsstruktur i högre grad främjar effektiviteten och

kommunikationen på skolorna än vad en kollektiv arbetsorganisation gör.



Även elevinflytandet förefaller ha gått bakåt efter en uppgång i mitten

av 1980-talet. Detta ska dock granskas närmare i den fortsatta analysen.



- Tanken med elevråd och klassråd verkar föra en tynande tillvaro. Även

om individualiseringen av skolan har ökat och gett den enskilde eleven

möjlighet att jobba utifrån egna förutsättningar, har kontrollen och

styrningen av elevernas inflytande blivit hårdare. Det handlar inte

längre om att tillsammans ta tag i planeringen av undervisningen, säger

Ulf Blossing.



- Vi kan inte leva kvar i föreställningen att förändringar kan ske på

kort tid. Vi måste vara uthålliga i vårt arbete med att förbättra

organisationen på våra skolor och försöka knyta det till skolornas

utvecklingshistoria.



Projektet "Skolors förbättringskulturer 1980 till 2001" ingår i

antologin "Skolkulturer", som ges ut av Studentlitteratur i början av

mars. I boken slutredovisas sju forskningsprojekt som alla knyter an

till begreppet skolkultur. Bakom antologin står Svenska Kommunförbundet,

som också har finansierat projektet. Vid Karlstads universitet deltar

forskarna Ulf Blossing och Kerstin Lindvall samt doktoranderna Åsa

Söderström och Christina Osbeck.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur , 2003.
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-23578OAI: oai:DiVA.org:kau-23578DiVA: diva2:597338
Available from: 2013-01-22 Created: 2013-01-22 Last updated: 2013-01-22

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.intra.kau.se/bilder/artimg/82F318880584b1C0D7UoJwR66214/UlfB

Search in DiVA

By author/editor
Blossing, Ulf
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 32 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link