Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning
Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
Göteborgs universitet.
2007 (Swedish)In: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, Vol. 1-2Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

SammanfattningMode är ett ämne som förtjänar seriös uppmärksamhet. I denna artikel argumenteras för de möjligheter som ett närmande mellan genusforskning, kritisk mansforskning, nyare maskulinitetsforskning, queer och nyare mode- och konsumtionsforskning samt visuella kulturstudier kan ge, inte enbart teoretiskt, utan också empiriskt genom att grunda undersökningarna i nyare etnografi. Den etnografi som förordas är inriktad både på större rörelser i modesystemet och lokala praktiker. Inledningsvis diskuteras den problematiska relationen mellan feminismerna och modeforskning. Connells modell av hegemonisk maskulinitet kritiseras för att förhindra en mer dynamisk och komplex förståelse av maskulinitet. Författarna pläderar för en mer öppen förståelse av såväl maskulinitet som av mode, där förekomsten av flerfaldiga och konkurrerande hegemoniska maskulinitetsideal och moden beaktas och forskning inriktas på att undersöka hur maskulinitet skapas och iscensätts genom varierande, och idag till stor del sällan uppmärksammade, manliga estetiseringspraktiker ett forskningsområde som författarna tillskriver stora potentialer. De begränsningar som finns i dagens modeforskning kan överskridas, hävdar författarna, om de utmaningar som nyare förståelser av kön, genus och sexualitet erbjuder tas seriöst och genus istället för att ses som en struktur eller diskurs, med Butlerska termer förstås som pågående kroppsliga upprepningar och göranden. Paradoxalt nog tenderar modestudier att befästa sin marginaliserade ställning i vetenskapssamhället eftersom kläder och frisyrer främst förstås som speglingar av andra kulturella och sociala fenomen och inte ses som starka diskursiva krafter i sig. I den andra delen av artikeln beskrivs den etnografiska metod och det material som författarna använt i ett nyligen avslutat forskningsprojekt, Den dekorerade mannen, och två empiriska exempel, en frisörkurs och en bolagsstämma, presenteras och analyseras.SummaryFashion is a topic that deserves to be taken seriously, and our contribution sets out to explore the vitalizing possibilities of combining critical men´s studies/gender studies and queer with new impulses in fashion, consumer and visual studies, not only in terms of theory, but also in terms of grounding this work empirically in new ethnography. Through ethnographical observation we have followed masculinity being groomed and performed through different aesthetical practices, in particular we have focused on the pleasure culture of the hair studio and the business suit in the context of annual meetings. Our approach seeks to span the large scale movements of the fashion system and local practices. We discuss the problematic relationship between feminism and fashion studies and argue that Connell´s hugely successful conceptualisation of hegemonic masculinity prevents a more dynamic and differentiated understanding of competing masculinities, performed through varying, although largely unacknowledged aesthetic practices - a neglected field of study we think is highly promising. On the other hand, we also suggest that fashion studies today suffers from limitations that could be overcome by taking seriously the challenge of the new conceptualisations of gender and sexuality, not as given macro systems or discourses, but in butlerian terms as ongoing embodied iterations. It is a curious paradox that fashion studies often seems marginalise itself, making clothes and hair simply mirror other cultural and social entities, not as important discursive forces in themselves. We call for more traffic between gender and fashion studies, in terms of theory, but without neglecting the necessity to ground with careful ethnographic work in writing bodies in movement.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Studentcentrum , 2007. Vol. 1-2
Keyword [sv]
Maskulinitet, genus, heteronormativitet, fashion, hairstyles, suits, management, performance, performativity, ethnography, poststructuralism
National Category
Gender Studies
Research subject
Gender Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-21308OAI: oai:DiVA.org:kau-21308DiVA: diva2:594982
Note

Distrubution: www.tegeve.se

Available from: 2013-01-21 Created: 2013-01-21 Last updated: 2015-09-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Nordberg, Marie
By organisation
Department of Education
In the same journal
Tidskrift för Genusvetenskap
Gender Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 76 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf