Den ideella idrottsrörelsen anses leda till ökad folkhälsa, demokratisk fostran och socialt engagemang, men den skapar också ekonomiska effekter och förknippas allt oftare med konsumtion och investeringar. Idag skapar idrotten både arbetstillfällen och välfärd samt är ett bidrag i en växande upplevelse- och besöksindustrin. I takt med att idrotten fått ett allt större ekonomiskt värde har också intresset för att förstå dess effekter och hur dessa kan styras vuxit. Syftet med studien har varit att utifrån idrottsrörelsens komplexitet dels göra en samlad analys över olika perspektiv på idrottens effekter i samhället, från hälsoperspektiv till ekonomiska effekter, dels att bidra till metodutveckling och skapa en modell som skall ligga till grund för hur idrottsföreningars effekter i samhället ska kunna mätas. Avsikten har varit att med den modell som tagits fram kunna ge föreningar förutsättningar att ge en samlad bild av sin betydelse för samhället. Modellens användningsområden har belysts genom ett antal fallstudier på lokal nivå, dvs. idrottsföreningar i Värmland och Västergötland. Föreningarna har använts som illustrationer där olika perspektiv inom idrotten beskrivs. Modellens användningsområde har även belysts genom att visa på hur den kan användas för enskilda idrottsevenemang. Kopplat till fallstudierna har även berörda kommuner redovisat sin syn på idrottens roll i samhället. Resultatet av studien är att idrotten förutom de sociala och demokratiska värdena bör betraktas som attraktionskraft för tillväxt, sysselsättning, näringsliv samt för en attraktiv livsmiljö. Författarna menar exempelvis att idrottsrörelsen behöver jämföras med andra branscher, som exempelvis besöksnäringen, för att på ett tydligare sätt kunna påvisa sin betydelse i samhället och för en specifik kommun eller finansiärer. Resultatet är delvis också den modell som skall ligga till grund för ett framtida verktyg. Verktyget skall idrottsföreningar kunna använda sig av för att påvisa sin ekonomiska betydelse i en lokal kontext eller i en lokal ekonomi.
Distrubution: Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, www.cerut.kau.se