Så säger en av romangestalterna i Sven Delblancs Samuelsvit ochger därmed uttryck – ett av många – åt något som skulle kunna benämnas ’vanmaktens makt’. Vanmaktens makt har också blivit titeln på denna undersökning av sekulariseringstematiken i Delblancs Samuelsvit och Änkan.

– Hur framställs och bearbetas sekulariseringen i dessa texter?

– Vilka bilder ger de av sekulariseringsprocessen och dess följder,av ett sekulariserat samhälle och en sekulariserad människa?

Dessa frågor, bland andra, diskuterar Helene Blomqvist i denna studie.Delblancs fem romaner bearbetar två livsfrågor som tycks bli på ett särskilt sätt aktualiserade genom sekulariseringen: frågan omontologin och frågan om etiken. Det handlar å ena sidan om ett teoretiskt spörsmål – om hur man kan uppfatta tillvarons grundläggande beskaffenhet – och å andra sidan om ett praktiskt – hurman bäst skall leva sitt liv i denna värld. Såväl Samuelsviten som Änkan gör upp räkningen med en gammal monistisk allsmäktig-Gud-ontologi. Teodicéproblemet visar sig vara trons stötesten: föreställningenom en allsmäktig och allgod gud kan inte fås att rimma med allt det destruktiva i tillvaron, ondskans framfart,eget och andras lidande. Romanerna gestaltar alla ett sökande efter en mer hållbar ontologisk och etisk grund. Hur skulle ett sådant alternativ kunna se ut? Detta är frågor som är helt centrala för Delblancs romaner och således också för denna undersökning.