I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska

företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden

att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron

försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta

arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När

skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev

konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den

amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill

genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella

informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer

överens med verkligheten.

För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade

att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt

ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till

sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på

ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av

mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel

och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur

Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida

lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och

Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det

använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att

diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv

inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan

användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han

ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats

nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att

lagen hämmar effektiviteten.