I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska
företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden
att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron
försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta
arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När
skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev
konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den
amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill
genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella
informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer
överens med verkligheten.
För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade
att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt
ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till
sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på
ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av
mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel
och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur
Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida
lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och
Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det
använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att
diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv
inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan
användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han
ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats
nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att
lagen hämmar effektiviteten.
2008. , p. 35