Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva de s.k. 3:12-reglernas konstruktion samt synliggöra den problematik som finns vid generationsskiften i fåmansföretag.
De s.k. 3:12-reglerna är ingen vedertagen benämning på de regler som avses. Vad som menas med benämningen är i själva verket den del av Inkomstskattelagen som behandlar beskattningsregler för delägare i fåmansföretag. När de s.k. 3:12-reglerna infördes var syftet att skapa neutralitet mellan de olika företagsformerna. Fåmansföretagen ansågs ha större utrymme till skattelättnader än övriga företagsformer. Möjligheten att ta ut vinster som utdelning när de egentligen hänförde sig till ägarens arbetsinsatser skulle elimineras. Huvudregeln var att arbetsinkomsterna skulle beskattas i tjänst och vid en försäljning av bolaget skulle vinsten beskattas i kapital.
Ägaren till ett fåmansföretag har en rad möjligheter av avyttringsalternativ när det blir aktuellt att avyttra bolaget. Denne kan exempelvis avyttra sitt bolag externt eller föra det vidare till nästa generation inom närståendekretsen. Det senare alternativet kan tänkas vara mer önskvärt då företaget i det fallet finns kvar inom familjen. Beroende på vilket sätt företagsledaren väljer att avyttra sina andelar i bolaget beskattas kapitalvinsten olika. Enligt de s.k. 3:12-reglerna beskattas ägare till fåmansföretag med en högre skattesats om de överför verksamheten till sina barn än om en försäljning sker till en extern part. Beroende på vilken överlåtelsemetod som väljs kan kriterierna om samma och likartad verksamhet anses vara uppfyllda och den tidigare ägarens aktier är därmed kvalificerade. Eftersom ägaren kan bli beskattad i olika inkomstslag med, i vissa fall, stora skillnader i skattesatserna vid en försäljning till närstående jämfört med en extern försäljning kan en avvikelse ha gjorts från principerna om likformig och neutral beskattning.
Eftersom gåvoskatten har avskaffats kan gåva vara ett fördelaktigt alternativ till avyttring. En förutsättning är dock att ägaren inte kräver någon ersättning. Ett annat alternativ är underprisöverlåtelse där den överlåtande parten kan avyttra tillgångar med övervärden utan att någon bolagsskatt uppkommer.
Utifrån vad som har undersökts kan slutsatsen dras att ett generationsskifte, där ägaren avyttrar sitt företag till någon närstående, försvåras av de lagregler som finns och den rådande tolkningen av begreppet samma och likartad verksamhet. Av vad som framgår av de förhandsbesked som studerats anses i stort sett alltid samma och likartad verksamhet föreligga då ett fåmansföretag avyttras inom närståendekretsen.