Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007). Vi har valt att analysera intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys där en viktig del i analysarbetet är att leta teman - ledtrådar i det empiriska materialet. Det är en analysmetod som lämpar sig då syftet antar en deskriptiv ansats (Gunnarsson, 2007c). En viktig reflektion är att det råder en stor otydlighet hos och mellan individer inom ledningen i frågor om varför jämställdhet behövs, vad som är ett lämpligt tillvägagångssätt vid arbete med jämställdhet, vilket språkbruk som används och på vilket sätt respondenterna anser att jämställdheten påverkas av hierarkier och strukturer.

The aim of this study is to examine how individuals with a leading position within the Police interpret the concept of equality. In year 2007, there was a celebration of 50 years of females serving in the Swedish Police force. Equality has become a normative concept in the society (Alvesson och Billing, 1999), and we thought that it would be interesting to examine how individuals within the Police relate to this norm, since the organisation is traditionally dominated by males. As a method we have chosen a qualitative approach since we want to examine how individuals perceive the concept. This would be difficult to examine with a quantative approach (Jacobsen, 2002). We have chosen to interview individuals with a leading position, since research has shown that individuals with leading positions have a crucial influence on how work with equality is conducted (Roth, 2007). The interviews are analysed by using a descriptive analysing method where identifying themes is an important element. This is a method that is suitable for a descriptive approach (Gunnarsson, 2007c). An important reflection is that there is indistinctness in the way participants in the study regard motives for equality, how to work with equality, usage of language, and how they perceive that equality is affected by hierarchies and structures.