Sammanfattning

Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser.

De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete.

SUMMARY

The experience of writing in art education

A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education.

This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing.

Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences.

Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.