Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Småbarnsfamiljers kostvanor: En studie om kostkvalitet och föräldrars inverkan på barns ätvanor
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences.
2007 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesisAlternative title
Food habits in families with young children : A study about diet quality and parental influence on children´s eating habits (English)
Abstract [sv]

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.

Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.

En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.

Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.

Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.

Abstract [en]

People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.

This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.

Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.

Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.

The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.

An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.

Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.

Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.

Place, publisher, year, edition, pages
2007. , p. 41
Keywords [en]
food habits, parental influence, difficulties for healthy food habits, eating habits, role model, Recommendations of the National food administration, consumption frequency
Keywords [sv]
kostvanor, föräldrapåverkan, hinder för hälsosamma matvanor, ätvanor, förebild, Livsmedelsverkets rekommendationer, konsumtionsfrekvens
National Category
Sport and Fitness Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-1095OAI: oai:DiVA.org:kau-1095DiVA, id: diva2:4873
Presentation
2007-06-07
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2007-08-28 Created: 2007-08-28

Open Access in DiVA

fulltext(371 kB)773 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 371 kBChecksum SHA-1
bbdbec6a65e6cee3ad338b4cc9b209ba02fb4f9ac5dc51325920f35ee56a90b9ad21bd06
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Faculty of Social and Life Sciences
Sport and Fitness Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 773 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 911 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf