Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konstruktion av kön på en heterosexuell begärsmarknad: En bildstudie
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Gender construction on a heterosexual market of desire : A picture studie (English)
Abstract [sv]

Enligt Fanny Ambjörnsson (2004) är att vara åtråvärd detsamma som att vara gångbar på den heterosexuella begärsmarknaden. Vi lever i ett tvåkönssystem, det finns män och kvinnor och de ska vara attraherade av varandra (Butler 1990/2007). Syftet med den här studien är att undersöka hur människors kön tillskrivs och jag använder mig av Suzanne J. Kessler and Wendy McKenna (1978) teorier. Jag vill undersöka vilka könsmarkörer som är viktiga i tillskrivandet och – framför allt – undersöka om tillskrivandet görs utifrån en heterosexuell begärsmarknad. Studien bygger på en metod som kallas fotoelicitering som kombinerats med en öppen tematisk intervju. Det innebär att det är bilder som ligger till grund för intervjuerna. Två gruppintervjuer med unga kvinnor har gjorts. Även interaktionen mellan informanterna är viktigt och etnometodologiska verktyg används i analysen. Jag tar avstamp i queerteorin som bör förstås som ett antal olika perspektiv på kultur, samhälle och identitet. Gemensamt för queerforskare är att de intresserar sig för föreställningen om normalitet och avvikelse (Ambjörnsson, 2006). Eftersom jag använder mig av bilder använder jag mig av Anja Hirdmans (2001) teorier om hur bilder i media påverkar vårt seende. Ofta är det en helhet som avgör om informanterna tillskriver personerna på bilderna ett manligt eller kvinnligt kön. Viktigaste markörer är dock ansiktsdrag, skägg, bröst och ”gjordhet” utifrån hur välvårdad personen ser ut. En persons kön var svårt att tillskriva, det var en person med många könsmarkörer och ungefär lika många maskulina och feminina markörer. De två personer som var enklast att tillskriva kön var de som kallades vanliga, deras heterosexualitet slogs också fast redan i de två första meningarna om bilden. Detta bekräftar Judith Butlers (1990/2007) teori som säger att ett tydligt kön ger en tydlig heterosexualitet. Sammanlagt tittade informanterna på åtta personer, alla utom en av dem speglades mot en partner av motsatt kön. Det bekräftar också att den heterosexuella begärsmarknaden spelar in i tillskrivandet av kön.

 

Abstract [en]

According to Fanny Ambjörnsson (2004) to be desirable is the same as to be functional at the heterosexual market of desire. We live in a two-gender-system, there are men and women and they should be attracted to each other (Butler 1990/2007). The purpose of this study is to examine how gender is attributed and I´m using Suzanne J. Kessler and Wendy McKenna (1978) theories. I want to examine what gender marks is important in the attribution and – mainly – examine if the attribution is done in addition to a heterosexual market of desire. The study is built on a method called photoelicitation, which is combined with an open thematic interview. It means that pictures make the foundation for the interviews. Two group interviews with young women have been done. The interaction between the informants is also important and ethno methods are used in the analysis. I´m influenced by queer theory which should be seen as a different numbers of perspectives on culture, society and identity. Common for queer rearchers are that they are interested in the perception of normality and diversion (Ambjörnsson, 2006). Since I´m using pictures I´m using Anja Hirdmans (2001) theories about how media pictures are affecting our way of seeing things. Often it is by a holistic view the gender attribution is being decided. The most important marks are however features, beard, breasts and “madeness” in addition to how handsome the person looks. The gender of one person was difficult to describe, it was a person with lots of gender marks and approximately the same amount of masculine and feminine marks. The two persons that were most easy to attribute was those who was called common, their heterosexuality was also stated already in the first two sentences about the picture. This confirms Judith Butlers (1990/2007) theory which says that at clear gender makes a clear heterosexuality. All together the informants looked at eight persons, all but one of them were mirrored against a partner of the opposite sex. It confirms also that the heterosexual market of desire is playing a role in the gender attribution.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 43 p.
Keyword [en]
Gender attribution, heterosexuality, queer, sex, gender marks, Ambjörnsson, photoelicitation
Keyword [sv]
Tillskrivande av kön, heterosexualitet, queer, kön, könsmarkörer, Ambjörnsson, fotoelicitering
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-8741Local ID: SOC C-27OAI: oai:DiVA.org:kau-8741DiVA: diva2:455307
Subject / course
Sociology
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-11-22 Created: 2011-11-09 Last updated: 2011-11-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Faculty of Social and Life Sciences
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 122 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf