Mellan 1960 och 1975 byggdes cirka 1 006 000 nya bostäder i Sverige. Många av dessa lägenheter har idag ett stort behov av renovering. Ett alternativ till att renovera badrummen på traditionellt sätt, där badrummet rivs ut och fräschas upp är att använda ett så kallat modulbadrum som integreras i den nuvarande huskroppen. Målet med arbetet var att med hjälp av kriterierna ekonomi, miljö och kvalitet utreda vilket alternativ som är bäst lämpat vid renovering; att bygga in badrumsmoduler eller att renovera befintliga badrum. Dessutom ska hyresgästernas åsikter i frågan utredas i form av en enkät. Vidare kontrollerades eventuella skillnader i miljöpåverkan samt kostnaderna för att klimatkompensera. Jämförelserna gjordes med hjälp av erhållna handlingar från Con-Form samt uppgifter från kalkylatorer på företag i branschen. Detta sammanställdes sedan i kalkyler i kalkyleringsverktygen BidCon och Sektionsfakta där priset per modul och priset per platsbyggt badrum kalkylerades fram. Denna summa användes för att få fram en pay off-tid för att se hur många år det, vid en hyreshöjning, skulle ta att betala sig. Materialen kontrollerades i databasen SundaHus för att se vilket alternativ som var mest miljövänligt och innehöll minst antal farliga substanser. Enkäten visade att den tänkta målgruppen är negativt inställda till modulbadrumsalternativet. Därför är det osannolikt att hyresgäster i allmänhet kommer acceptera de förändringar som modulbadrumslösningen innebär. Förlusten av ljus och försämringen av planlösningen samt de försämrade möbleringsmöjligheterna är argument tunga nog för att överskugga fördelarna. Pay off-tiden för det högsta hyresökningsalternativet är möjligtvis rimligt, men faller på att målgruppen helt förkastar lösningen. Därför är slutsatsen att modulbadrum inte är ett alternativ till att renovera befintliga badrum eftersom kundernas åsikter och kostnaderna talar emot detta. Platsbyggda badrum rekommenderas i det här fallet.