Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bättre rätt till land och vatten i Lappland?
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development. (Centrum för forskning om regional utveckling, Cerut)
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Marken i Lappland har fördelats på administrativ väg. Enligt statliga regler har marken skattlagts av statliga tjänstemän som också föreslagit, hur marken skulle fördelas. Utslag har sedan meddelats av regionala myndigheter, och om någon markägare överklagat beslutet, har en central myndighet meddelat det slutgiltiga utslaget, som påståtts ha rättskraft och av den anledningen inte ansetts kunna ändras, även i de fall, då det varit uppenbart felaktigt.För att kunna genomföra denna markfördelning måste staten ursprungligen ha varit ägare till all mark i Lappland och därför haft rätt att utfärda reglerna, men staten saknar såväl laga fång som lagfart. Staten har aldrig behövt bevisa sin äganderätt, men alla andra måste kunna det. I Sverige har doktrinen tillämpats, att all mark, som ingen annan bevisligen äger, tillhör staten.Ibland brukar Gustav Vasas brev från år 1542, 1683 års skogsordning och avvittringsstadgan från 1873 med senare tillägg åberopas som bevis för statens äganderätt till land och vatten. Men moderna forskare anser, att Gustav Vasa endast åberopade överhöghetsrätt och inte äganderätt, och dessutom berörs inte Lappland av detta brev. Skogsordningen från år 1683 tillerkände staten äganderätt endast till ödemark, men då var hela Lappland redan indelat i lappskatteland, vilket delvis bevisas av en karta från år 1671 över Ume lappmark. Av denna karta framgår lappskattelandens namn och gränser samt innehavarnas namn. En förrättning som påstås ge staten bättre rätt till land och vatten är avvittringen enligt 1873 års stadga med senare tillägg, men avvittringen förändrade inte jordnaturen, varför mark som inte tidigare var av krono natur inte heller blev det genom avvittringen.Lappmarksreglementet från 1749 har styrt Lapplands kolonisation, tills avvittringen inleddes på 1870-talet. Enligt reglementet kunde kronan styra kolonisationen, men det gav inte staten några andra rättigheter. Det är en efterhandskonstruktion från 1870-talet, när det påstås, att reglementet gav nybyggarna en svagare rätt till utängarna, och denna rätt gällde endast ”tills vidare”. Detta gav staten möjlighet att utfärda nya regler, som resulterade i tilläggsavvittring och ströängsindragning. Utredningar har visat, att vid dessa förrättningar drogs mer än 80 % av de privata markägarnas inägor in till staten mot liten eller obefintlig kompensation. Tyvärr har staten i direktiven till de moderna markutredningarna förbjudit, att frågan om äganderätten till land och vatten utreds, fastän markkonflikterna i Lappland ytterst beror på frågan om vem som har bättre rätt till land och vatten.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet , 2011. , 104 p.
Series
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2011:4
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-6804ISBN: 978-91-7063-336-2 (print)OAI: oai:DiVA.org:kau-6804DiVA: diva2:392069
Available from: 2011-01-26 Created: 2011-01-26 Last updated: 2012-01-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Stenman, Lennart
By organisation
Centre for Research on Regional Development
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 175 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf