Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.

Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.

Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.

Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs. Det är främst kravet på personalliggare som än så länge visat några effekter. Enligt respondenten från Skatteverket ökade skatteinbetalningarna med 1,5 miljarder kronor som en följd av införandet av personalliggare. Kravet på certifierat kassaregister har däremot inte kunnat visa några direkta effekter ännu.

Det finns i uppsatsens slutsats förslag på framtida studier, bland annat frågan om det är lättare att upptäcka ekonomisk brottslighet i vissa branscher än andra, samt om den ekonomiska brottsligheten är lika utbredd även i andra branscher. Det vore också intressant att vid ett senare tillfälle studera de möjliga effekterna av kravet på certifierat kassaregister.