Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hamlet högt och lågt: En studie utav rim- och stilfigurer, stilnivå och semantik med didaktiskt perspektiv
Karlstad University, Faculty of Arts and Education.
2010 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Hamlet high and low : A study about rhymes, stylistic figures, stylistic level and semantic with a didactic perspective (English)
Abstract [en]

The aim of this rapport is to find out how different translations of Hamlet treat and approaches Shakespeares language. Ten translations from different times have been studied with focus on the monologue “To be or not to be”. The oldest translation in this work is from 1820 and the newest is from 2007. The analyses concern four different perspective, namely rhyme figures, imagery language, manner of stile and semantic. And the analyses have been done as comparisons. In the first matter, the rhyme figures, it shows how the oldest translation, by Olof Bjurbäck, for example is the one where sounds reiterate the most. And when it comes to the imagery language, the manner of stile and semantic it is the second newest translation, by Sture Pyk, that attracts most attention. And that is because the translator has a clear ambition, not only to modernise the language but also to create sensations.

 

The first time while reading Hamlet the vitality of the language seemed astounding. Then a year after reading it for another time, but a different translation, the experience of the language differed. How come that the experiences of reading the same play translated by different persons diverged the way it did? New experiences of this drama led to insights and ideas of teaching literature. It is important to find out what kind of literature that will be stimulating and developing for each student. But, to make pupils attached to the old masterpieces of literature that we inheriting throughout time, one should also try to be aware of what divergences there is between different translations. There is a saying that “each time has its own Hamlet” and perhaps also each person has? The first impression is of great importance when it comes to create interest, curiosity and devotion. This work also contains didactic views that centre on questions like why it has relevance to teach/study Hamlet today and how it can be done.

 

Abstract [sv]

Syftet med den här D-uppsatsen är att undersöka och försöka förstå hur olika översättningar av Hamlet behandlar och närmar sig Shakespeares språk. Tio olika översättningar från olika tider har studerats med fokus på vara-monologen. Den äldsta översättningen i det här arbetet är från 1820 och den nyaste är från 2007. Analyserna i uppsatsen har fyra olika perspektiv, nämligen rimfigurer, stilfigurer, stilnivå och semantik. Vara-monologerna i de olika översättningarna har analyserats var och en för sig och analyserna har sen jämförts. Vad gäller till exempel rimfigurerna visar analysen att den äldsta översättningen av Olof Bjurbäck är den där liknande ljud itererar (upprepas) mest. Och när analyserna fokuserats på de andra perspektiven är det den näst yngsta översättningen, av Sture Pyk, som drar till sig mest uppmärksamhet. Mest beroende på att översättaren har en tydlig ambition, inte bara att modernisera språket, utan också att överraska.

 

Överraskande var ordet första gången undertecknad läste Hamlet. Vitaliteten och poesin i språket tycktes enastående. Ett år senare fanns Hamlet på litteraturlistan igen men då lästes en annan översättning och språkupplevelsen blev en helt annan. Hur kunde det egentligen komma sig att läsupplevelsen av en och samma pjäs blev så annorlunda beroende på vilken översättning som lästes? De nya erfarenheterna av dramat ledde till nya insikter och idéer kring hur man kan undervisa om litteratur. Det är förstås viktigt att komma underfund med vilken sorts litteratur som stimulerar och utvecklar varje elev. Men för att skapa entusiasm och hängivenhet också för litterära mästerstycken, som ärvts genom tiderna, måste man också vara medveten om och att olika översättningar av litteratur skiljer sig åt. Det finns ett uttryck om att ”var tid har sin Hamlet” och kanske är det även så att varje person har sin? När det gäller att skapa intresse, nyfikenhet och entusiasm för något så är första intrycket viktigt. Den här uppsatsen innehåller även didaktiska reflektioner. Dessa centrerar runt frågor som varför det har relevans att undervisa och studera Hamlet idag och förslag på hur det kan göras.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 49 p.
National Category
Didactics Languages and Literature
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-5680OAI: oai:DiVA.org:kau-5680DiVA: diva2:321344
Subject / course
Swedish
Presentation
2010-04-12, 3D 418, Karlstads universitet, Karlstad, 12:59 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2010-06-11 Created: 2010-05-31 Last updated: 2015-08-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Wiktorsson-Levi, Karin
By organisation
Faculty of Arts and Education
DidacticsLanguages and Literature

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 165 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf