”Rätt hanterat är sponsringsinstrumentet fantastiskt!” Detta uttalande kommer från Grönkvist (1999, s. 40) och med detta citat inleder vi vår studie om området sponsring. Vi har i vår undersökning valt att fördjupa oss i detta område för att behandla den problematik som kantar området. Det är främst de skattemässiga bestämmelserna som reglerar området vi, ur ett kvalitativt undersökningsperspektiv, har tittat närmare på. Vi har funnit att meningarna skiljer sig i hur väl dessa bestämmelser är utformade och hur svårt det är att följa dessa. Inom området finns inga specifika lagregler. Man får istället gå till de kringliggande reglerna i Inkomstskattelagen för att kunna rama in hur sponsringen ska hanteras för att detta ska innebära en avdragsgill kostnad för dem som är givare av sponsringsbidragen. Vi har även tittat på hur man definierar sponsring och hur den används på olika sätt i näringslivet för att få en bild av begreppet. Som underlag för vår undersökning har vi, förutom litteratur även intervjuat ett antal respondenter från olika delar av näringslivet. De vi har intervjuat har varit representanter från Färjestad BK, Löfbergs Lila, Light It, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Skatteverket samt även höjdhopparen Stefan Holm. Samtliga respondenter har alla haft en stark koppling till sponsringsområdet i sin verksamhet och har alla olika syn på problematiken och användandet av sponsringen. Samtliga tillfrågade respondenter vet vad sponsring är men när de ska förklara den skiljer sig deras uppfattning åt. Det vi framför allt såg bland de respondenter som antingen sponsrade eller själva blev sponsrade såg vi en tendens till att de förklarade sponsring ur sitt eget perspektiv. Liksom definitionen av sponsring visar på så finns det olika syn på vad sponsring innebär, detta gäller även vid synen på de skattemässiga reglerna. Vi har kommit fram till att detta främst beror på att de olika respondenterna var och en för sig har skiftande kunskaper om området utifrån sina olika positioner inom respektive verksamhet.