Studien undersökte de sociala faktorer som bidrar till ungdomars hemmasittande tendenser. Studien tog fokus på relationer, samverkan och skolans resurser. Genom en kvalitativ ansats samlades data in från intervjuer med lärare och socionomer som alla arbetar med hemmasittande elever. Studien analyseras med hjälp av ekosystems perspektivet och systemteori, där de olika nivåerna (mikro, meso och makro) togs i beaktning för att förstå de faktorer som påverkar ungdomars frånvaro i skolan. Resultaten visade att trygga relationer är avgörande för att motverka hemmasittande. Vidare betonades vikten av samverkan mellan hemmet, skolan och externa aktörer som socialtjänst, för att bistå ungdomarna det stöd de behöver. Dock framkom det att bristande resurser inom skolan, både i form av personal och tid, utgör ett stort hinder för att kunna ge målgruppen det stöd som krävs. Slutsatsen blev att en starkare samverkan mellan skola, hem och socialtjänst samt ökade resurser är avgörande för att förebygga och hantera hemmasittande.

This study examined the social factors that contributed to tendencies of school refusal among adolescents. The focus was on relationships, collaboration, and school resources. Using a qualitative approach, data were collected through interviews with school staff and family counselors who worked with students exhibiting school refusal behaviors. The analysis was grounded in the ecological perspective and systems theory, considering various levels (micro, meso, and macro) to understand the factors that influenced school absenteeism among youth. The results indicated that secure relationships were crucial in countering school refusal. Furthermore, the study highlighted the importance of collaboration between the home, school, and external actors such as social services in providing the necessary support for these adolescents. However, the findings revealed that inadequate resources within schools, both in terms of personnel and time, posed significant obstacles to meeting the needs of this target group. The conclusion emphasized that stronger collaboration among schools, families, and social services, as well as increased resources, were essential for preventing and addressing school refusal.