Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svensk nyhetsmedia framställer ensamhet. Mina frågeställningar är: Hur framställs och problematiseras ensamhet i svensk nyhetsmedia? Vilka individer och grupper associeras med ensamhet? Den metod som har används är en Foucault-inspirerad diskursanalys och den teoretiska referensramen är Goffmans teori om stigma och Scamblers (2009) vidareutveckling av Goffmans stigmateori, som handlar om hälsorelaterad stigmatisering. Det empiriska materialet består utav totalt 24 artiklar från nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Samtliga artiklar är publicerade mellan åren 2023–2024. Ensamhet beskrivs genom att skilja på frivillig och ofrivillig ensamhet. Det är den ofrivilliga ensamheten som är i fokus i dessa artiklar. 

Huvudresultaten av denna studie visar på att den ofrivilliga ensamheten beskrivs vara störst hos yngre och äldre individer, men det är de äldre som tenderar att bli ansiktet utåt för den negativa ensamheten och de framställs oftast genom offerperspektivet. Den ofrivilliga ensamheten framställs i negativa termer, t.ex. som något hemskt, farligt, och skamligt. Denna negativa beskrivning antyder att ensamhet är något som behöver brytas och förebyggas. Ensamhet framställs också som något avvikande och oönskat och stigmatiserat. Slutligen visar analysen att det finns en variation när det gäller diskurserna om ensamhet, men de mest framträdande diskurserna är den medicinska och den om ensamma äldre.