The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is a specialized bird species that primarily inhabits large deciduous forests with dead-standing trees. I investigated potentially suitable habitat areas for the lesser spotted woodpecker in Värmland County, Sweden, by carrying out two modelling methods: multi-criteria decision analysis (MCDA) and a standard national land cover-based (NMD) model. Selected areas identified by both models were visited to collect field data on forest composition, structure, and function. This data was used to compare these two models. In addition, control sites were selected and forest data was also collected where previous field inventories indicated the presence of lesser spotted woodpecker. Both models utilize parameters based on expert knowledge, but the MCDA model also weighs these parameters against each other. While MCDA model identified more potential areas than the NMD model, I did not find any significant differences when comparing the field forest data from areas selected by both models. Additionally, most of the field forest data did not differ from the control sites. Ultimately, I did not find any areas better suited for the lesser spotted woodpecker when using the MCDA-based model compared to the NMD model. The additional areas identified by the MCDA model were just as good those found by the NMD model. Nevertheless, MCDA can be a valuable alternative when few suitable areas are detected. It also allows for greater exploration by adjusting the weighting of parameters and incorporating expert opinions. Continued use and improvement of habitat models are necessary for a better understanding of lesser spotted woodpecker's habitat needs.

Den mindre hackspetten (Dryobates minor) är en specialiserad fågelart som främst lever i stora lövskogar med döda träd. I den här studien undersöktes potentiellt lämpliga områden för den mindre hackspetten i Värmland, Sverige, genom att jämföra två modelleringsmetoder: multi-criteria decision analysis (MCDA) och en standard nationellt marktäcke data (NMD) baserad modell. Utvalda områden som identifierats av båda modellerna besöktes för att samla in fältdata om skogens sammansättning, struktur och funktion. Dessa data användes för att jämföra de två modellerna. Kontrollplatser valdes ut och skogsdata samlades också in där tidigare fältinventeringar har indikerat förekomst av mindre hackspett. Båda modellerna använder parametrar baserade på expertkunskap, men MCDA-modellen viktar även dessa parametrar mot varandra. MCDA-modell identifierade fler potentiella områden än standardmodellen, däremot hittades inga signifikanta skillnader när fältdata från båda modellerna jämfördes. Fältdata från kontrollplatser skilde sig även inte från modellerna. I slutändan hittade jag inga områden som var bättre lämpade för den mindre hackspetten när jag använde den MCDA-baserade modellen jämfört med NMD-modellen. De ytterligare områden som identifierades av MCDA-modellen var lika bra som de som hittades av NMD-modellen. Ändå kan MCDA vara ett värdefullt alternativ när få lämpliga områden upptäcks. Det möjliggör också större utforskning genom att justera viktningen av parametrar och inkludera expertutlåtanden. Fortsatt användning och förbättring av livsmiljömodeller är nödvändiga för att få en bättre förståelse av den mindre hackspettens livsmiljöbehov.