Den svenska kommunala vuxenutbildningen, komvux, utmanas av stora kvalitetsproblem. Under 2022 var 397 000 individer registrerade i kurser inom komvux. Endast 65 procent av dessa uppnådde godkända betyg, vilket kan jämföras med gymnasieskolan där 79,7 procent av eleverna fullföljde sina studier på nationellt program med godkända betyg, och 74,1 procent av eleverna i grund-skolan hade godkänt i alla ämnen (Skolverket 2023). Målgruppen i komvux är heterogen, varav merparten har kort utbildningsbakgrund och behov avstöd i sitt lärande. Trots målgruppens behov saknar komvux lagkrav att orga-nisera elevhälsa. Komvux förväntas därmed att med olikvärdiga förutsättningar utbilda de individer som grund- och gymnasieskolan misslyckats med. Avsikten är att komvux ska klara att möta målgruppens behov genom att individanpassa utbildningen utifrån elevens individuella behov och förutsättningar. Forskning visar emellertid att marknadiseringen av komvux snarare har ökat standardisering av undervisning än individanpassat utbildningen, och att standardiseringenär baserat på ett förlegat antagande om att vuxna elever är självgående i sina studier just för att de är vuxna (Fejes m.fl. 2016). Ökad standardisering leder till avprofessionalisering, hävdar Fejes med flera (2016), och till att elever i behov avstöd i lärandet inte möts ändamålsenligt. Avprofessionaliseringsprocessen kan möjligtvis bidra till att förklara varför komvux hade högre rektorsomsättning än grundskolan och gymnasiet under 2021 (Portfelt 2021) och att 69 procent avtillfrågade lärare i komvux övervägde att lämna skolformen under 2022 (Skol-världen 2022). En sådan professionell massflykt underminerar den stabilitet och långsiktighet i skolledarskap och lärarkollegium som utgör förutsättning för framgångsrik skolutveckling (Hargreaves & Harris 2015; Ärlestig m.fl. 2016;Grissom m.fl. 2021; Hargreaves & Harris, 2015; Ärlestig, Day & Johansson,2016) och som är så välbehövlig och efterfrågad i komvux. Det saknas därmed inte utmaningar i att bedriva lokal skolutveckling i komvux.

Ska lokal skolutveckling i komvux dessutom drivas på vetenskaplig grundoch beprövad erfarenhet i enlighet med skollagens krav blir utmaningarna ännu större. Det saknas nämligen skolutvecklingsforskning om och i komvux(Fejes & Henning Loeb 2021). Nationell rektorsutbildning har därmed svårt att spegla komvux uppdrag och kontext och de konsekvenser detta får för ledarskapspraktiken. Därmed kan det vara svårt att förbereda blivande rektorer påde utmaningar de kan komma att möta i komvux. Detta kan möjligen förklara varför yrkesverksammas dialoger om kvalitet i komvux tenderar att fokusera på bristen på kvalitet snarare än på att definiera vad kvalitet i komvux är eller kan vara (Mufic 2022) och framför allt hur denna kan utvecklas.Det här kapitlet fokuserar på hur rektorer i komvux kan leda lokal skolutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att tillämpa en aktionsforskande ansats. Sådana ansatser kan användas i vilka skolformer som helst när förbättringsarbete initieras, men kan vara särskilt väl lämpade i komvuxkontexten då skolutvecklingsforskning saknas. I kapitlet beskrivs ett exempel på en rektor som använde en sådan ansats inom ramen för en fortbildningskurs för vuxenutbildningsrektorer organiserad av Karlstads universitet 2021/2022 i samverkan med Mittuniversitetet och Stockholms universitet. Av exemplet framgår komvux särskiljande drag som formar en unik ledarskapskontext och hur detta sammantaget inverkar på förutsättningarna för att bedriva lokal skolutveckling. Där framgår även hur rektor tillsammans med medarbetare kom att utforma utprövande aktioner för att förbättra praktiken.Kapitlet avslutas med en kort diskussion om den aktionsforskande ansatsens betydelse för den lokala skolutvecklingen i komvux i exemplet, liksom för kom-vuxrektorns utveckling av en egen pedagogisk ledarskapspraktik, samt kapitletshuvudsakliga teser.