Syfte: Mot bakgrund av den betydelse som Edmondsons arbete har haft inom forskningsfältet är syftet med föreliggande uppsats att undersöka hur konceptualiseringen och operationaliseringen av gruppkonstruktet psykologisk trygghet har definierats, tillämpats och utvecklats från dess uppkomst 1999 fram tills nu. Översikten inkluderar ett stort antal artiklar för att bedöma eventuell teoretisk evolution och genom detta arbete även ge insikter om styrkor och svagheter i hur konstruktet definierats och tillämpats. Metod: Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PsychInfo och Business Source Premier, vilket resulterade i totalt 449 artiklar, varav 92 artiklar slutligen inkluderades. Eftersom frågeställningen inte omfattade analys av resultatdata från studierna utan deras definitioner och mätinstrument, sammanställdes resultaten genom ett narrativt tillvägagångssätt. Resultat: Resultaten visade att Edmondsons definition och mätinstrument dominerar forskningsfältet, vilket kan ha hämmat nödvändig teoriutveckling. Konstruktet psykologisk trygghet har problem med begreppsvaliditeten och är exempelvis svårt att urskilja från närliggande konstrukt, som tillit. Många studier definierar konstruktet otydligt och använder mätinstrument som sannolikt inte fångar det korrekt, exempelvis genom att använda för få påståenden från Edmondsons mätinstrument, proxymått eller mätinstrument som mäter endast en liten del av konstruktet.

Slutsats: Resultatet av översikten pekar på vissa brister i konstruktet och teoriutvecklingen skulle sannolikt gynnas av en översyn av den ursprungliga konceptualiseringen och ett förtydligande av vad som utgör en interpersonell risk. Det finns också en risk för begreppsförvirring när forskare använder indikationer och manifestationer av konstruktet synonymt. Konstruktets begreppsvaliditet bör stärkas, exempelvis genom att lägga till fler dimensioner till konstruktet för att lättare kunna särskilja det från närliggande konstrukt och för att fånga dess komplexitet. Frågan kvarstår också om konstruktet kan upplevas eller uttryckas genom andra relevanta beteenden i olika grupper/arbetsmiljöer än de som beskrivs i Edmondsons mätinstrument.