Idag använder många elever lärare på sociala medier som en resurs för sitt lärande (Gil-Quintana m.fl., 2020; Randahl m.fl., 2020). I en enkätstudie med 1 065 elever på högstadiet och gymnasiet uppger 78,9% respektive 92,2% att de använder sig av videos som lärare laddar upp på YouTube och TikTok (Randahl m.fl., 2023). Lärare på sociala medier är således en etablerad resurs i skolarbetet men forskningen är begränsad om hur denna resurs tas i bruk. Vår studie, som är en delstudie i projektet Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning (VR/UVK 2021-03948), syftar till att utforska vilken roll och funktion dessa videor har för elevers lärande och hur eleverna använder sig av denna resurs för sitt skolarbete. Studien syftar även till att belysa vilken roll lärare på sociala medier spelar i relation till läraren i klassrummet.
Materialet består av både kvantitativa och kvalitativa data. Dels har vi skickat ut en enkät riktad till elever på högstadiet och gymnasiet, dels har vi genomfört elevintervjuer. I analysen anläggs ett literacyperspektiv (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000) på elevers användning, där återkommande aktiviteter eller mönster i bruk identifieras och föreställningar om syfte, värde och funktion fokuseras. Vidare undersöks vilka kompetenser som krävs för att ta denna resurs i bruk på ett adekvat och ändamålsenligt sätt. Med grund i den praktik som framträder granskas i vilken utsträckning det didaktiska kontraktet (Brousseau, 1997) mellan lärare och elever i klassrummet utmanas av ”cyberlärarna”.
Resultaten visar bland annat att elever använder sig av lärare på sociala medier utanför lektionstid och särskilt inför prov. Eleverna beskriver hur resursen fungerar för att snabbt få hjälp, repetera ett innehåll och lära sig i sin egen takt. Enligt eleverna består hjälpen framför allt i att man kan få något förklarat på ett tydligt sätt. Flera elever får också tips av sina lärare om denna resurs. Eleverna uppger att de använder videofilmer främst i matematik och naturvetenskapliga ämnen och samma ”cyberlärare” återkommer när vi ber eleverna att namnge lärare som de känner till. Gruppen höganvändare, som tar hjälp av ”cyberlärare” i sitt skolarbete dagligen eller varje vecka, består av fler pojkar än flickor.
Det didaktiska kontraktet tycks inte utmanas i grunden – läraren i klassrummet hålls fortsatt ansvarig för att skapa situationer som möjliggör lärande och eleven ansvarar för att tillägna sig innehållet i lärandesituationen. Men några elever menar att en av de cyberlärare som de vänder sig till i matematik är bättre än deras ordinarie lärare på att undervisa. Eleverna framhåller däremot att relationsskapandet sker med den ordinarie läraren i klassrummet.
Referenser
Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. (2. ed.). Blackwell.
Barton, D. & Hamilton, M. (2000). Literacy practices. I D. Barton, M. Hamilton & R. Ivanič (Red.), Situated literacies: reading and writing in context (s. 7–14). Routledge.
Gil-Quintana, J., Malvasi, V., Castillo-Abdul, B. & Romero-Rodríguez, L. M. (2020). Learning Leaders: Teachers or Youtubers? Participatory Culture and STEM Competencies in Italian Secondary School Students. Sustainability, 12(18), 7466. https://doi.org/10.3390/su12187466
2024.