Studiens syfte är att ge kunskap om hur lärare inom anpassad grundskola uppfattar att de, via olika arbetsmetoder och skapande av olika lärmiljöer, kan medverka till att ge elever som har diagnosticerats med både intellektuell funktionsnedsättning (förkortat IF) samt språkstörning, förutsättningar att bli socialt delaktiga och integreras i kamratgemenskap. Studiens forskningsfrågor lyder:

Hur uppfattar lärarna att de kan bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att skapa relationer med jämnåriga?

På vilka sätt uppfattar lärarna att anpassningar i lärmiljön kan skapa förutsättningar för elevernas samspel?

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori där lärande först och främst sker genom samspel; via kommunikation och interaktion med andra människor. Väsentligt är att skapa lärmiljöer som främjar barnens sociala utveckling (Säljö, 2022).

Studien utgår från en kvalitativ metod där tio lärares uppfattningar undersöks med semistrukturerade intervjuer, vilka analyseras tematiskt.

Språkstörning beskrivs som en okänd diagnos och kompetensutveckling efterfrågas. Detta till trots visar studien att lärarna har en medvetenhet kring elevernas sociala svårigheter, såsom språkliga missförstånd. Resultatet visar att lärarna via gynnsamma arbetsmetoder och ändamålsenliga anpassningar i lärmiljön främjar elevernas samspel och relationsskapande med jämnåriga.

Studien fokuserar på att minimera språkstörningens konsekvenser genom att belysa möjligheter att stimulera och utveckla elevernas samspelsförmåga. Den anpassade grundskolans lugna miljö samt förståelse från lärare och klasskamrater uppfattas vara framgångsfaktorer som gynnar elever med språkstörning i deras sociala utveckling.

The purpose of this study is to bring knowledge about how teachers in the adapted primary school perceive they - using different methods and creating different learning environments - can contribute to giving students who have been diagnosed with both Intellectual Disability and Developmental Language Disorder (DLD), the conditions to participate socially and integrate with a community of friends. The research questions of this study are: 

How do the teachers perceive that they can help students develop their ability to create relationships with their peers? 

In what ways do the teachers perceive that adjustments of the learning environment can create the best conditions for the interaction of the students? 

The theoretical starting point of the study is socio-cultural theory, where learning happens primarily through interaction and communication with other people. It is essential to create learning environments which promote children's social development (Säljö, 2022). The study is using a qualitative method where ten teachers' perceptions are examined using semi-structured interviews, which are analyzed thematically.

DLD is not a well known diagnosis. There is desire for more competence about DLD, but the study shows that teachers are aware of the students' difficulties, such as linguistic misunderstanding.

The results show that teachers, through favourable methods and appropriate adaptation of the learning environment, promote the students' interplay and relationship building with peers. The study is focusing on minimizing the consequences of DLD through illuminating possibilities to stimulate and develop the students' interaction skills. The adapted primary school has a calm environment and understanding teachers and classmates. These are considered success factors which benefit the social development of DLD students.