Despite intensive efforts in gender equality at various levels of society, domestic violence remains a significant societal problem. One form of this violence is known as honor-related violence and oppression, which has proven to be a challenging issue to address. Typically, this problem is managed as part of the daily operations of social services. In addition to this, non-profit organizations also encounter women who have experienced honor-based violence. One such organization is the Women's Shelters in Sweden.The present study aimed to examine how coordinators and managers at women's shelters in Sweden describe their work with honor-related violence and oppression. Three research questions guided the study: What support services are offered to women exposed to honor-related violence and oppression? What obstacles and opportunities are described in the work with honor-related violence and oppression? How do the shelters work preventively with honor-related violence and oppression?Various perspectives on honor, the gender power perspective, the cultural perspective, and Axel Honneth's theory of recognition were used as the theoretical framework.The method employed was semi-structured interviews, which were then processed using qualitative content analysis. A total of 96 shelters were approached for participation, and eleven agreed. Interviews lasting 45-60 minutes each were conducted with these shelters.The results of the study indicate that the shelters have different views on the concept of honor-based violence. Just under half of the interviewed shelters resist the term and instead lean towards ideas of gender power, partner violence, or a general view of violence. Consequently, these shelters do not work specifically with those affected by honor-based violence, either preventively or in terms of support services. For shelters that embrace the concept of honor-based violence, the situation is different. They aim to work both preventively and with support but face challenges such as language barriers and lack of knowledge. Another obstacle is collaboration with social services, which shows little understanding of the unique nature of their work.If we connect the study's findings to the theoretical framework, it can be concluded that an unwillingness to recognize the uniqueness of honor-based violence and widespread ignorance does not lead to the support or recognition that those affected by honor-based violence would need to escape their situations.

Keywords: Honor violence, women's shelter, social services, gender, culture.

Trots ett intensivt jämställdhetsarbete på samhällets olika nivåer har våld i nära relationer förblivit ett stort samhällsproblem. En variant av detta våld är det som benämns hedersrelaterat våld och förtyck, vilket har visat sig vara ett svårhanterligt problemområde. Vanligtvis hanteras detta problem som en del av socialtjänstens dagliga verksamhet. Utöver detta möter också ideella organisationer kvinnor som har erfarenhet av hedersvåldutsatthet. En sådan organisation är Sveriges kvinno- och tjejjourer.Föreliggande arbete syftade till att undersöka hur verksamhetssamordnare och chefer vid kvinno- och tjejjourer i Sverige beskriver sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Tre frågeställningar vägledde arbetet. Vilka stödinsatser erbjuds till kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka hinder och möjligheter beskrivs i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck? Hur arbetar jouren preventivt med hedersrelaterat våld och förtryck?Som teoretisk utgångspunkt användes olika perspektiv på heder, könsmaktsperspektivet och det kulturella perspektivet samt Axel Honneths teori om erkännande.Metoden som har användes var semistrukturerade intervjuer, som sedan bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt 96 jourer tillfrågades om deltagande. Elva tackade ja. Med dessa genomfördes intervjuer om 45-60 minuter vardera.Studiens resultat visar att jourerna ser olika på begreppet hedersvåld. Knappt hälften av de intervjuade värjer sig för begreppet och lutar sig istället mot tankar om könsmakt, partnervåld eller en generell bild av våld. Dessa jobbar således inte riktat mot hedersutsatta, vare sig preventivt eller i form av stödinsatser. För de jourer som omfamnar hedersvåldsbegreppet ser det annorlunda ut. Man vill jobba såväl preventivt som med stöd men når inte så långt på grund av språkförbistringar och okunskap. Ytterligare ett hinder är samverkan med socialtjänsten, som visar liten förståelse för arbetets särprägel.Om man kopplar studiens utfall till den teoretiska ramen kan man konstatera att en ovilja att erkänna det unika med hedersvåld och en utbredd okunskap inte leder till att de hedersvåldsutsatta inte får den hjälp eller det erkännande de skulle behöva för att kunna ta sig ur sin situation.

Nyckelord: Hedersrelaterat våld och förtryck, kvinnojour, tjejjour, kultur och kön.