Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fler barn i domstolen?: Det nya regelverket om bevistalan i 38 § LUL i ljuset av rättssäkerhet och barnkonventionen.
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
2024 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
More Children in Court? : The new regulation on evidential proceedings in 38 § LUL considering the rule of law and the Convention on the Rights of the Child. (English)
Abstract [sv]

Den 1 juli 2023 trädde ett antal lagändringar i kraft med syfte att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. En av dessa ändringar avsåg regelverket ombevistalan som innebär en möjlighet att i ett domstolsförfarande pröva skuldfrågan för barn under straffbarhetsåldern. Tidigare har en bevistalan föregåtts av en behovsbedömning av socialnämnd eller Socialstyrelsen. Användningen av institutet har i rättstillämpningen varit återhållsam. Den nya lagändringen innebär betydligt utökade möjligheter att föra en bevistalan i form av en presumtionsregel för de allvarligaste brotten. Regeringen anförde som skäl för en utökad användning av bevistalan dels att det från samhällets sida finns ett berättigat intresse av att omständigheterna kring ett allvarligt brott utreds och att tillräckliga åtgärder vidtas mot den som ligger bakom brottet, dels att en bevistalan kan fylla en viktig funktion ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Uppsatsen syftar till att redogöra för och analysera kring en utökad användning av institutet bevistalan och dess förhållande och förenlighet med rättssäkerhet och oskyldighetspresumtionen samt de rättigheter som garanteras barn genom svensk rätt, i synnerhet barnkonventionen. Syftet uppnås genom en rättsdogmatisk metod och tar stöd itraditionella rättskällor såsom lag, förarbeten, prejudikat samt doktrin. Uppsatsens analys ger inget klart och enkelt svar. Rättssäkerhetsbegreppet saknar given betydelse och präglas av olika uppfattningar i både förarbeten och doktrin. Huruvida en utökad användning av bevistalan innebär en ökad rättssäkerhet är således i stor utsträckning beroende på vem man frågar och vilka aspekter som tilldelas vikt. Nära förknippad med rättssäkerheten är även oskyldighetspresumtionen. Att ett barn under straffbarhetsåldern måste prövas i domstol ställs inte upp som krav av presumtionen. Uppsatsen finner även att en sådan ordning inte verkar syfta till att rentvå den unge, utan snarare att fälla fler minderåriga barn för brott vilket kan ifrågasättas under oskyldighetspresumtionen. 

Slutligen ifrågasätter uppsatsen en utökad användning av bevistalan utifrån principen om barnets bästa och de garantier som uppställs av art. 40 barnkonventionen. Uppsatsen finner att en domstolsprocess kan vålla barnet både skada och obehag och är således inte förenligt med barnets bästa i art 3.1 barnkonventionen. Det kan emellertid inte klarläggas huruvida andra intressen, till exempel målsägandes, kan trumfa barnets bästa. Det förefaller att anledningen härför är artikelns vida formulering vilket gör den vansklig att tillämpa. Vidare ifrågasättshuruvida en utökad användning av bevistalan tillgodoser de krav som uppställs i art. 40 barnkonventionen. Slutsatsen i detta avseende är att en bevistalan inte uppfyller förevarande krav i det avseendet att institutet inte är speciellt anpassat till barn och inte utgör en barnvänlig process. Institutets utformning tar inte hänsyn till de negativa konsekvenser som en domstolsprocess kan innebära för ett barn. Dess funktion saknar med andra ordtvärvetenskapligt stöd. En utökad användning av bevistalan blir därmed otillfredsställande i den bemärkelsen att domstolsprocessen innebär negativa konsekvenser för barnet, samtidigt som regeringens argument om en ökad rättssäkerhet och ett starkare genomslag av oskyldighetspresumtionen inte verkar ha fog för sig. 

Place, publisher, year, edition, pages
2024. , p. 75
Keywords [sv]
bevistalan, unga lagöverträdare, barnkonventionen, rättssäkerhet, oskyldighetspresumtionen
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-98501OAI: oai:DiVA.org:kau-98501DiVA, id: diva2:1837495
Educational program
Juristprogrammet, 270 ECTS
Supervisors
Examiners
Available from: 2024-02-15 Created: 2024-02-13 Last updated: 2024-02-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013)
Law (excluding Law and Society)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 141 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf