In response to the increasing anthropogenic impact on river ecosystems, the aim of this study was to address a critical knowledge gap in understanding how phenotypic variation influences the migratory success of downstream migrating European eels (Anguilla anguilla) during the navigation of a fishway passage solution (FPS). Few studies have addressed how these artificial passage routes possibly impose artificial selection on European eel populations. Motivated by this need to explore the impact of phenotypic traits on FPS passage success, this study focuses on two specific behavioural and morphological traits, namely swimming activity, and eel size. The experiments involved 70 European eels subjected to two different trials, a behavioural trial utilizing an open field test (OFT) as a proxy for activity, and a passage trial conducted in an experimental flume simulating a turbine intake, employing one of three distinct configurations of angled racks with differently oriented bars. The results revealed that the distance covered in the OFT-trial (i.e. activity) emerged as the most influential predictor of successful navigation at an FPS (Wald(1) = 3.562, Exp(B) = 1.040, p = 0.059). Eels that exhibited higher activity in the OFT-trial demonstrated a higher passage success rate during the passage trial compared to relatively inactive counterparts. Between the three evaluated racks, there were no measurable differences concerning migration success. Interestingly, while the mean size of successfully navigating eels was larger, no significant size-dependency concerning migration success could be observed either. Furthermore, there were no size-dependent differences in activity observed in this study. Considering the dependence of eels on FPS for their migration success, the results suggest that humans inadvertently act as agents of selection, shaping the phenotypic traits of downstream migrating European eels through the development of FPS. Further research into this unintended selection pressure is essential, as it could have implications for conservation strategies and the development of effective management solutions for European eel populations.

Som svar på den ökande antropogena påverkan på flodsystem, syftade denna studie till att adressera en kritisk kunskapsbrist när det gäller att förstå hur fenotypisk variation påverkar migrationsframgång för nedströms migrerande europeiska ålar (Anguilla anguilla) när de navigerar genom en fiskvägslösning (FPS). Få studier har behandlat hur dessa artificiella passagevägar kan ha en inverkan på europeiska ålpopulationer genom artificiell selektion. På grund av behovet att utforska effekterna av fenotypiska egenskaper på passageframgång fokuserar denna studie på två specifika beteendemässiga och morfologiska egenskaper, nämligen ålens simaktivitet och storlek. Experimenten involverade 70 europeiska ålar som utsattes för två olika tester, en beteendemässig prövning med hjälp av ett öppet fält-test (OFT) som ett uttryck för aktivitet och ett passagetest genomförd i en experimentell ränna som simulerar ett turbinintag, där en av tre olika konfigurationer av vinklade galler med stänger orienterade på olika sätt implementerades. Resultaten visade att avståndet som ålarna simmade i OFT-testet (aktivitet) framstod som den mest prediktiva variabeln för framgångsrik navigation vid en FPS (Wald(1) = 3.562, Exp(B) = 1.040, p = 0.059). Ålar som uppvisade högre aktivitet i OFT-testet visade sig ha en högre navigationsframgång vid passagetestet jämfört med de relativt inaktiva ålarna. Mellan de tre utvärderade gallertyperna fanns inga mätbara skillnader gällande passageframgång. Noterbart var att även om medelstorleken på framgångsrikt navigerande ålar var större, observerades heller inget signifikant storleksberoende när det gäller passageframgång. Dessutom observerades ingen storleksberoende beteendevariation i denna studie. Med tanke på ålarnas beroende av FPS för deras migrationsframgång antyder resultaten att människor oavsiktligt utövar artificiell selektion och formar fenotypiska egenskaper hos nedströms migrerande europeiska ålar genom implementering av FPS. Vidare forskning av detta oavsiktliga selektionstryck är nödvändigt, eftersom det kan ha konsekvenser för bevarandestrategier och utvecklingen av effektiva förvaltningslösningar för europeiska ålpopulationer.