Den svenska gymnasieskolan kan sägas ha blivit plattformiserad, genom att olika slags lärplattformar har integrerats i undervisningens fysiska såväl som sociala organisering (jfr. Kerssens & van Dijk, 2021; Pangrazio et al.2022). Ur ett didaktiskt perspektiv väcker detta frågor om hur ämnesinnehåll representeras och medieras genom plattformarna, och vilken betydelse detta kan ha för elevers deltagande och lärprocesser. Den här presentationen är en del av projektet Plattformspedagogik. En studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet (VR/UVK 2019-03760) och fokuserar ur ett elevperspektiv på hur lärande- och undervisningsprocesser hanteras i svenskundervisning på gymnasieskolan. 

Med utgångspunkt i begreppen didaktiska kontrakt och didaktisk miljö (Brosseau, 1997; Sensevy, 2012) analyserar vi elevers och lärares samhandlingar i förhållande till ämnesspecifik kunskap under valda lektioner i svenska där plattformar används. Vi har använt oss av videoetnografisk metod, där vi med en kombination av två kameror och skärminspelning av fokuselevers datorskärmar i detalj kan följa såväl elevers interaktion som deras skärmmedierade aktiviteter. Ur ett datamaterial bestående av videoinspelningar från 15 svensklektioner, med sammanlagt 14 olika fokuselever, har vi analyserat de utvalda exemplen med multimodal interaktionsanalys (Goodwin, 2000) med fokus på lärares och elevers meningsskapande samhandlingar (Sensevvy, 2012). Analyserna synliggör en variation i hur lärare använder sig av plattformen när det gäller dess roll i bedömningspraktiker. Vi ser också hur plattformen kommer att fungera som ett slags nav för distribution av olika texter som till stor del ersätter traditionella läroböcker. Plattformarnas närvaro i undervisningen verkar bidra till förändrade didaktiska kontrakt när det gäller svenskämnets literacypraktiker, där förändringarna tycks vara störst när det gäller arbete med sakprosatexter medan arbetet med skönlitterära texter inte förändras i lika hög grad. Våra preliminära resultat utgör grund för ytterligare problematisering av processer av plattformisering i relation till klassrummets dialog och rekontextualisering av ämneskunskaper.