Sedan 1900-talet har det genomförts flera åtgärder för att försöka motverka hedersrelaterat våld och förtryck. År 2020 införlivades brott begångna med hedersmotiv som en straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 § p. 10 BrB. Det blev första gången begreppet heder infördes i lagtext. Vid införlivandet av straffskräpningsgrunden diskuterades det även om en egen brottsbestämmelse som omfattade hedersbrottslighet skulle införas. Det ansågs dock att en sådan bestämmelse skulle medföra allt för mycket komplikationer, dels med tanke på begreppet heders vida definition och att det skulle finnas risk för bevis- och tillämpningssvårigheter. Trots detta ansågs det vara av vikt att markera avståndstagandet till sådant typ av våld och år 2022 införlivades därför brottet hedersförtryck i 4 kap. 4 e § BrB. Ett hedersbrott ansågs vara nödvändigt för att tydligt signalera allvaret i hedersrelaterat våld och förtryck och samtidigt vara en viktig komponent för att motverka denna typ av brottslighet. Kritik fortsatte dock framföras vid införlivandet av brottet, dels gällande bestämmelsens utformning, men också bestämmelsens likheter med fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § BrB och den nyligen införlivade straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § p. 10 BrB.

Vid en kriminalisering av en handling finns det kriterier som lagstiftaren bör förhålla sig till och vara uppfyllda. Det är kriterier som inte är lagstadgade, det finns därmed inget lagstadgat krav för lagstiftaren att följa dessa kriterier. Syftet med följande uppsats är att analysera brottet hedersförtryck i 4 kap. 4 e § BrB. Huvudfokus kommer ligga på att bedöma om brottet uppfyller de uppställda kriterierna för att kriminalisera en handling. Uppsatsen kommer också undersöka för- och nackdelar med brottet baserat på den kritik som framkommit. Uppsatsens omfattning begränsas till hedersrelaterad brottslighet inom Sverige och särskilt fokus läggs på kritiken gällande brottets förhållande till straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § p. 10 BrB samt fridskränkningsbrotten. Den inledande delen av uppsatsen kommer att ge en översikt av hur hedersrelaterad brottslighet uppstått i Sverige tillsammans med en förklaring av begreppet heder och dess innebörd. Därefter presenteras hur hedersrelaterad brottslighet kan se ut, samt åtgärder som tidigare vidtagits för att bekämpa sådan brottslighet. Efter detta sker en genomgång av syftet bakom brottet hedersförtryck, definitionen av bestämmelsens rekvisit och hur den tillämpats i domstol fram tills idag. Vidare presenteras kriterierna för att kriminalisera en handling innan kritiken mot brottet och dess förhållande till straffskärpningsgrunden och fridskränkningsbrotten diskuteras. Avslutningsvis genomförs en analys av brottet hedersförtryck för att bedöma om kriminaliseringsprinciperna uppfylls eller inte. Det leder till slutsatsen att det finns argument som talar både för och emot kriminaliseringen av hedersförtryck i 4 kap. 4 e § BrB. Det konstateras att vissa kriminaliseringsprinciper inte är fullständigt uppfyllda, främst på grund av de tillämpningsproblem som kan uppkomma och bristerna i bestämmelsens effektivitet. Slutsatsen avseende uppsatsen tredje frågeställning är att det finns anledning att modifiera eller helt ta bort bestämmelsen om hedersförtryck. Det hela sammanfattas med förklaringen att straffbestämmelsen inte kommer vara tillräckligt effektiv, och med tanke på att en straffskärpningsgrund nyligen införts kan hedersrelaterad brottslighet redan omfattas av denna. För att motverka hedersrelaterad brottslighet bör annat tillvägagångssätt vara mer effektivt.