I och med Sveriges medlemskap i EU har Sverige en skyldighet att implementera de direktiv som EU tar fram. Den 1 januari år 2023 implementerades direktivet kallat DAC7 i svensk rätt genom lagar och förordningar. Direktivet syftar till att motverka skatteundandragande, skattebedrägeri och skatteflykt på digitala plattformar. Av denna anledning ska nu plattformsoperatörer lämna uppgifter till Skatteverket om säljaren och den verksamhet denne bedriver via plattformen.

Ett av de områden som omfattas av det implementerade direktivet är uthyrning av bostäder via digitala plattformar. Arbetet syftar till att utreda hur den som hyr ut sin bostad via digitala plattformar kan komma att påverkas av direktivet. Det syftar vidare till att utreda hur den skattskyldige kan påverkas av en eventuell omklassificering.

För att uppnå syftet med arbetet undersöks vilka uppgifter plattformsoperatören dels ska inhämta om säljaren, dels lämna vidare till Skatteverket. Vidare undersöks hur gränsdragningen görs mellan privatbostadsfastighet och näringsfastighet. Det utreds även hur beskattningen skiljer sig åt beroende av om fastigheten beskattas i inkomstslaget kapital eller inkomstslaget näringsverksamhet.

Plattformsoperatören ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Dessa består dels av uppgifter plattformsoperatören inhämtat om säljaren Skatteverket för att Skatteverket ska kunna identifiera rätt skattskyldig. Kontrolluppgifterna består även av en mängd olika uppgifter om säljarens verksamhet och om den fastighet som hyrs ut.

I inkomstskattelagen uppställs förutsättningar för att en bostad ska anses vara en privatbostadsfastighet. Näringsfastighet definieras istället negativt, fastigheter som inte utgör privatbostadsfastigheter är näringsfastigheter.

För att motverka oavsiktlig omklassificering från privatbostadsfastighet till näringsfastighet finns tröghetsregeln som syftar till att ge ägaren rådrumstid. Någon motsvarande bestämmelse föreligger inte när det gäller omklassificering från näringsfastighet till privatbostadsfastighet.

Det kan konstateras att om en fastighet omklassificeras påverkas ägaren på ett flertal sätt. Det innebär en högre beskattning vid avyttring, överskottet vid uthyrning beräknas på ett helt annat sätt samt beskattas i ett annat inkomstslag. Även rätten till skattereduktioner så som ROT, RUT och grön teknik kan komma att påverkas av bostadens användning. Den som får en näringsfastighet omklassificerad till privatbostadsfastighet behöver återföra gjorda värdeminskningsavdrag samt avdrag för förbättrande reparationer och underhåll vilket kan leda till omfattande skattekonsekvenser.